Annons
X
Annons
X

Bo tillsammans har blivit inne

Det för tankarna till vänstervågen på 70-talet eller Lukas Moodyssons film ”Tillsammans”. Men dagens kollektivboenden drivs inte framför allt av politiska ideal – utan av praktiska. Och nu ökar deras popularitet, i både Sverige och resten av västvärlden.

Staffan Arve och dagens köksmästare Anne Demerus förbereder onsdagens middag – lasagne. Varje vardag klockan 17.30 serveras middag. De femtio boende i kollektivhuset Färdknäppen på Södermalm i Stockholm är uppdelade i sex matlag som turas om att ha ansvar för matlagningen under en vecka.
Staffan Arve och dagens köksmästare Anne Demerus förbereder onsdagens middag – lasagne. Varje vardag klockan 17.30 serveras middag. De femtio boende i kollektivhuset Färdknäppen på Södermalm i Stockholm är uppdelade i sex matlag som turas om att ha ansvar för matlagningen under en vecka. Foto: KENNY BENGTSSON

Ljusen är tända, blommorna står på borden, de gamla vinflaskorna är fyllda med vatten. Klockan närmar sig halv sex på kollektivboendet Färdknäppen på Södermalm och det är middagsdags. Snart ska dagens rätt dukas fram på bufféborden: lasagne – enligt husets eget recept.

– Att bo kollektivt är det bästa man kan hitta på, utan tvekan, säger Anne Demerus, kocken för dagen, som bor i en av husets lägenheter tillsammans med sin man.

Miljön här på kollektivboendet Färdknäppen, som stod klart 1993, skiljer sig en hel del från det stor- familjsboende som var så populärt på 70-talet. Här bor alla i sina egna lägenheter, 43 till antalet, med ett till tre rum och kök. Utöver hyran för den egna lägenheten betalar också hyresgästerna, som alla är över 50, för några kvadratmeter extra. På så sätt får hyresvärden betalt också för hyresgästernas gemensamma lokaler.

Annons
X

Initiativtagaren till kollektivboendet, Monica William Olsson, bor själv på 37 kvadrat – men betalar för 44.

– Man kan säga att mina sju kvadrat är utspridda här. Kanske finns de vid symaskinen här borta, där sitter jag en hel del, säger hon när hon visar runt i de gemensamma lokalerna – verkstad, datorrum, bibliotek, arbetsbord, syhörna, takterrass, trädgård.

– För mig är främsta skälet att bo kollektivt egentligen ekonomin. Man lever väldigt resurssnålt när man delar på saker och får mycket mer livskvalitet för pengarna. All gemenskap är grädde på moset.

Praktiskt, ekonomiskt och socialt – och politiskt till vänster? Ja, så var det kanske förr. Men i dag är bilden en annan, menar Dick Urban Vestbro, professor emeritus i arkitektur vid KTH och ordförande för föreningen Kollektivhus Nu, som organiserar landets kollektivboenden.

När kollektivboenden hade sin boom på 80-talet var det främst ”intellektuell medelklass med kritisk inställning till konsumtionssamhället” som bodde i husen, enligt en undersökning som genomfördes då. Men i dag är bilden en annan.

– Det politiska har absolut tonats ner. I dag tycker de boende att gemenskap och förenklat vardagsliv är det viktigaste. Och den grupp som har ökat mest i kollektivhusen på senare tid är ensamstående föräldrar, främst mammor, säger Dick Urban Vestbro.

Det är inte bara i Sverige som man kan tala om ett kollektivhusens renässans. Dick Urban Vestbro kom så sent som i tisdags hem från en konferens i Aten, dit han bjudits in för att berätta om kollektiv som boendeform.

– Det är absolut en internationell trend. Danmark är fortfarande det land som har flest kollektivboenden per invånare, säkert tio gånger fler än i Sverige. Men det är stort även i Holland och Tyskland, det växer kraftigt i USA och mycket är på gång i Italien.

Samtidigt finns naturligtvis problem med boendeformen, erkänner Dick Urban Vestbro. Ett är den sneda könsfördelningen – den absoluta majoriteten som söker sig till kollektiv är kvinnor. Ett annat är bostadsbristen.

– I attraktiva områden lockar kollektivboenden människor som egentligen inte är intresserade av att bo i kollektiv, men som låtsas bara för att få tag i en bostad.

På Färdknäppen har tjugotalet personer hunnit ta plats i matsalen. Att de i dag har besök från SvD Näringsliv väcker inte så stor uppmärksamhet – de boende är vana vid att få besök från journalister och andra intresserade.

Färdknäppen, som var det första kollektivboendet för ”andra halvan av livet” i Sverige, har rönt intresse från Kanada till Japan. Därför föregriper Monica William Olsson en av de givna frågorna: om det aldrig uppstår konflikter.

– Det är klart att vi har konflikter, både små och stora. Och det är klart att man inte älskar alla som bor i huset lika mycket. Men om man blir trött på gemenskapen kan man alltid dra sig undan till sin egen lägenhet.

Testa dig själv! Har du koll på dina pengar?

QUIZ: Vad kan du om dem på nya sedlarna? quiz.svd.se QUIZ: Vem är det du ser på sedeln? quiz.svd.se QUIZ: Vad kan du om världens valutor? quiz.svd.se
Annons
Annons
X

Staffan Arve och dagens köksmästare Anne Demerus förbereder onsdagens middag – lasagne. Varje vardag klockan 17.30 serveras middag. De femtio boende i kollektivhuset Färdknäppen på Södermalm i Stockholm är uppdelade i sex matlag som turas om att ha ansvar för matlagningen under en vecka.

Foto: KENNY BENGTSSON Bild 1 av 2

Monica William Olsson, initiativtagare till kollektivboendet Färdknäppen.

Foto: KENNY BENGTSSON Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X