Blygheten blev en väg till författarskap

BLYGHET. Att inte våga, att ständigt ifrågasätta sig själv och undra vad andra ska tycka – det är den blygas lott. Men det finns fördelar också. Om bokaktuella Jessica Kolterjahn inte hade varit blyg, skulle hon inte vara författare. Det är hon säker på.

**

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Jag är inte lika blyg som när jag var barn, men kan fortfarande känna mig osäker på förslagsfester och stora jobbmöten. Samtidigt har jag lärt mig att hantera blygheten och i skydd av yrkesrollen vågar jag göra många saker som jag drar mig för när jag ”bara” är mitt privata jag, säger Jessica Kolterjahn, författare och serietidningsredaktör.

Jag är inte lika blyg som när jag var barn, men kan fortfarande känna mig osäker på förslagsfester och stora jobbmöten. Samtidigt har jag lärt mig att hantera blygheten och i skydd av yrkesrollen vågar jag göra många saker som jag drar mig för när jag ”bara” är mitt privata jag, säger Jessica Kolterjahn, författare och serietidningsredaktör.

Foto: MALIN HOELSTAD
Annons

Blyg, tyst och försynt. Som barn kände sig Jessica Kolterjahn ofta obekväm tillsammans med andra. När klasskompisarna rusade runt på skolgården, höll hon sig till sin bästis eller blev stående lite vid sidan av och tittade på.

Samtidigt hade hon tillgång till ett stort inre rum där hon var allt annat än passiv. Där flödade fantasin och Jessica kunde leka tyst för sig själv timme efter timme utan att tröttna.

Annons
Annons
Annons