Annons
X
Annons
X

”Blunda inte för flygskattens allvarliga konsekvenser”

Varningarna om sämre tillgänglighet i landet, och hot mot svensk konkurrenskraft måste tas på allvar. Det skriver Anna Wilson, Svenskt Flyg, i en replik.

Förslaget om flygskatt
Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT

REPLIK | FLYGSKATT

Åtta av tio remissyttranden är starkt kritiska mot en svensk flygskatt. Kommuner, regioner, myndigheter och företagare varnar för skattens negativa konsekvenser, och erfarenheterna från andra länder vittnar om verkligt skadliga effekter för ekonomi och tillgänglighet. Att, som organisationen Transport & Environment gjorde på denna debattsida den 27 mars, tala om ”trötta analyser” och ”skrämseltaktik” visar på stor okunskap och en bristande förståelse för den svenska kontexten, och flygnäringens förutsättningar.

Sverige är Europas till ytan tredje största land och tittar vi på en karta syns tydligt att vi är Europas Norrland. På många håll är flyget avgörande för att kunna nå andra delar av landet, och resten av världen. Den flygskatt som regeringen avser gå vidare med beräknas leda till uppemot 1,2 miljoner färre passagerare per år. Resultatet kommer att bli färre inrikeslinjer med färre avgångar, det visar inte minst erfarenheterna från andra länder.

I Norge infördes en ”flygpassageraravgift” i somras, och redan har flera linjer lagts ned. Som en följd av färre flyglinjer har flygplatsen Rygge tvingats stänga, och även flygplatsen Værnes utanför Trondheim har drabbats hårt. Med en svensk skatt riskerar flera flygplatser att gå samma öde till mötes.

Annons
X

Försämrad tillgänglighet försvagar konkurrenskraften, särskilt i de delar av landet där flygets betydelse är som störst. I sitt remissvar till regeringen betonar Tillväxtverket ”att utredningens förslag inte skapar förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet”. Länsstyrelsen i Norrbotten skriver att flygskatten ”på grund av bristen på andra färdmedel, kan komma att få negativa konsekvenser på den regionala utvecklingen, bland annat genom att existerande företag omlokaliserar och att det kan bli svårt att attrahera nya etableringar”.

Fler än 100 andra remissyttranden pekar på liknande konsekvenser för tillgänglighet och konkurrenskraft. Det måste sägas vara ett stort antal ”trötta analyser”, från såväl offentliga som privata aktörer, som landat i samma slutsats – att förslaget leder till kraftigt försämrad tillgänglighet och försvagar konkurrenskraften.

Negativa effekter för ekonomin till följd av flygskatt finns det gott om erfarenhter av från andra länder. Storbritannien, som nämns av Transport & Environment, har haft en flygskatt sedan 1994. PwC har beräknat att ett avskaffande av skatten skulle leda till 0,5 procent högre BNP-tillväxt det första året efter avskaffandet. Oxford Economics genomförde 2012 en studie som fann att ett avskaffande av flygskatten skulle leda till omkring 4 miljarder pund högre BNP samt skapandet av över 90 000 jobb. I Nederländerna avskaffade man den flygskatt som infördes 2008 efter bara ett år till följd av dess konsekvenser för samhällsekonomin. Österrike beslutade i mars i år att halvera nivåerna på den införda flygskatten. Oxford Economics publicerade 2012 en studie där det visades att ett avskaffande av den österriska flygskatten skulle leda till 2 700 fler jobb.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Samtidigt som regeringens flygskatt slår hårt mot tillgänglighet och konkurrenskraft missar den helt sitt syfte att minska de klimatpåverkande utsläppen. Det, om något, borde bekymra Transport & Environment. Flyget måste minska sina klimatpåverkande utsläpp. Därför är det avgörande att de åtgärder som vidtas verkligen ger resultat. Från Svenskt Flygs sida har vi länge lyft fram att internationella styrmedel, investeringar i ny teknik, smartare flygtrafik och satsningar på biobränsle är betydligt mer effektiva insatser för ett hållbart flyg.

    Men regeringen håller fast vid den ineffektiva flygskatten som sågas av remissinstanserna. Branschen själv har beslutat om ett mål att till 2030 halvera de faktiska fossila koldioxidutsläppen från inrikesflyget genom att investera i mer klimat- och bränsleeffektiva flygplan och säkerställa att uppemot hälften av allt bränsle som används på flygningar inom Sverige ska vara biobränsle – idag är det mindre än en procent. Svenskt Flyg ställer sig helt bakom detta initiativ. Vårt fokus är att arbeta för fler insatser som minskar flygets klimatpåverkande utsläpp, samtidigt som flygets nyttor tas tillvara. Det fokus borde fler ha, däribland Transport & Environment.

    Anna Wilson

    generalsekreterare Svenskt Flyg

    Anna Wilson Foto: Pressbild
    Annons
    Annons
    X
    Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT Bild 1 av 2

    Anna Wilson

    Foto: Pressbild Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X