Annons

Bloomsday får Dublin att vandra

I dag är det Bloomsday - i Dublin numera lika firad som St Patrick”s Day, Irlands nationaldag. I år är det dessutom 100 år sedan James Joyce, den 16 juni 1904, lät Leopold Bloom vandra Dublins gator. Bloomsday initierades av författaren Flann O”Brien och redaktören John Ryan 1954, då de på 50-årsdagen ordnade en rundvandring i Blooms fotspår.

Publicerad

Bloomsday är den dag då den moderna litteraturens mest berömda roman utspelas, James Joyces ”Odysseus”, publicerad 1922. Skildringen börjar klockan 8 på morgonen den 16 juni 1904 och fortsätter fram till gryningen nästa dygn, då antihjälten Leopold Bloom äntligen har kommit till ro i den äktenskapliga bädden, där han ligger skavföttes med sin hustru Molly, som bitvis drömmande och bitvis halvvaken framför det sista kapitlet i romanen, det som brukar kallas Mollys monolog och utmynnar i orden ”och ja sa jag ja jag vill Ja”.
Att Joyce lät sin roman utspelas just den 16 juni 1904 var en hyllning till hans livsledsagerska Nora. Hon arbetade som uppasserska på Finn”s Hotel i Dublin och blev utbjuden på romantiska kvällspromenader flera gånger innan det blev Joyces tur den 16 juni 1904, en dag så betydelsefull i Joyces liv att han alltså lät ”Odysseus” utspelas detta datum. Den erotiska djärvhet och fräckt utmanande frimodighet som möjligen kan ha skrämt tidigare kavaljerer föll den 22-årige James Joyce på
läppen. (Hon knäppte upp hans gylf och kände en stund på vad som gömde sig innanför den.) Han blev vild och galen av kärlek, men senare skulle det visa sig att han började nära svartsjuka fantasier om vad Nora hade haft för sig innan hon träffade honom.
Några månader efter sin första träff lämnade de Irland tillsammans. De bodde i tio år i Trieste i dåvarande Österrike-Ungern. Då första världskriget bröt ut flyttade de till Zürich. Efter krigsslutet bosatte de sig i Paris, där de sedan levde i alla år, tills nästa världskrig bröt ut och de flyttade tillbaka till Zürich, där James Joyce dog 1941, 59 år gammal.

Det var i Trieste som Joyce började skriva ”Odysseus”. Från början var den tänkt som en novell om en tragikomisk man vars hustru bedrog honom. Avsikten var att den skulle ingå i ”Dublinbor”, den novellsamling som första gången trycktes i New York 1914. Joyce började skriva på denna novell våren 1907. Men novellen ”Ulysses” ville aldrig bli färdig. Så småningom svällde den över alla bräddar, blev
cirka 750 sidor lång, komponerades i 18 kapitel, alla skrivna i olika stilar, och publicerades slutligen 1922 som något annat än en novell, en händelse som då kom att framstå som en revolution av romankonsten.
Ingen roman från det gångna århundradet har väckt så stor sensation som ”Odysseus” och ingen har dragit till sig så många litteraturvetenskapliga kommentatorer. ”I am writing a book which will keep the professors busy for a century”, sa Joyce en gång om sitt arbete med romanen. Och mycket riktigt, hans verk har bland litteraturvetare över hela jordklotet blivit en prövosten.

Annons
Annons
Annons
Annons