Bloomsburys jakt efter frihet fångas på Artipelag
Bloomsburygruppen tog avstamp mot den pryda viktorianismen. Deras frihetsideal skulle genomsyra all kreativ verksamhet. På Artipelag möts bohemernas konst, design, litteratur och mode i en scenografi som fyndigt smälter ihop tidigt 1900-tal med nutid.
De drevs av en gemensam dröm. Världen skulle bli ny, helst modern. ”Det moderna” skulle också inbegripa så mycket – inte minst skulle det förena det svårförenliga. Det viktorianska England skakades av deras konventionsbrott. De var intellektuella och skönhetsdyrkande. Vänskapen och sanningssökandet värderades högst. Förnuft och känsla skulle bli parhästar, inte duellanter. Vetenskap var viktig. Ännu viktigare var konsten.
Vanessa Bell, Virginia Woolf, Duncan Grant, Lytton Strachey, Clive Bell, Roger Fry och John Maynard Keynes – konstnärer, författare, kritiker och en ekonom – var kärntruppen i det informella sällskap som gick till historien under namnet Bloomsburygruppen. Bloomsbury – en stadsdel i London blev deras tillflykt i början av 1900-talet. Virginia Woolf blev med tiden gruppens främsta namn. Den karismatiske Duncan Grant var i sin tur den erotiska gravitationspunkten i denna minigalax.