Annons

Blodfyllda mossor och träd tar revansch

I "Tre feministiska sagor" målar Lilian Bäckman den fulsnygga skogen. Pressbild.
I "Tre feministiska sagor" målar Lilian Bäckman den fulsnygga skogen. Pressbild. Foto: Lilian Bäckman

En trösteplats, fristad eller naturkraft som hjälper prinsessor och tuggar i sig maskiner.

Skogen lever som aldrig förr i svenska barn- och ungdomsböcker.

Under strecket
TT TT
Publicerad

I Madeleine Bäcks skräckböcker hämnas skogen på människorna. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 5

För Signe i Klara Krantz senaste ungdomsroman "Under odjurspälsen" skogen både en dagdröm och en fristad. Arkivbild.

Foto: Christine Olsson TT Bild 2 av 5

Klara Krantz låter sin Signe ta sin tillflykt till skogen. Arkivbild.

Foto: Christine Olsson/TT Bild 3 av 5

Madeleine Bäck är inspirerad av gammal folktro och gör skogen till en levande, blodfylld varelse. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT Bild 4 av 5

Lilian Bäckman låter träden hjälpa och försiktigt väcka den sovande prinsessan Rosa rosen. Hon blir kittlad av en gren. Pressbild.

Foto: Göran Segeholm Bild 5 av 5

Elsa Beskows Putte vandrar i blåbärsskogen medan Astrid Lindgrens Ronja erövrar Mattisskogen. Hennes föräldrar skickar ut henne för att hon ska fostras. Först blir hon rädd för grådvärgar och vildvittror, men Ronja övar sig metodiskt, hon övervinner sina rädslor och gör skogen till sin spelplan.

Även om skogen alls inte är något nytt inslag i barn- och ungdomslitteraturen har den kanske aldrig varit så vanlig och viktig som i fjol. I drygt 200 böcker ur fjolårets rekordstora utgivning har den en central roll eller funktion enligt Svenska Barnboksinstitutets årliga bokprovning och inventering. I ännu fler böcker finns skogen med i någon form.

Annons
Annons
Annons