Annons

Per Gudmundson: Blir Löfven en ny Hollande?

Stefan Löfven, Socialdemokraternas partiledare, vid pressträffen på Sveavägen.
Stefan Löfven, Socialdemokraternas partiledare, vid pressträffen på Sveavägen. Foto: TOMAS ONEBORG
Publicerad

I går fick Frankrike sin tredje regering på ett halvår. Det är bara fem månader sedan president Francois Hollande lät sin dåvarande premiärminister Jean-Marc Ayrault gå för att skaka liv i kabinettet efter den socialistiska brakförlusten i lokalvalen. Efterträdaren Manuel Valls fick i måndags uppdraget att på ett dygn bilda en ny regering efter att inte mindre än tre ministrar offentligt satt sig på tvären mot den politiska inriktningen och orsakat regeringens avgång.

Personförändringarna illustrerar också den politiska resa som Hollande har sett sig tvungen att göra. Han valdes till president i maj 2012, huvudsakligen på grund av befolkningens missnöje med Nicolas Sarkozy. Hollandes kampanj lovade både en utvecklad välfärd och en balanserad ekonomi, enligt principen ”någon annan betalar”. Genom massiva skattehöjningar för storföretagen och de rika skulle vanligt folk inte behöva känna ett dugg av krisen. Under premiärminister Ayrault drevs vänsterpolitiken till den nivå där både företag, kapitalister och allmänt förmögna flydde landet, medan Frankrike såg ekonomin stagnera till nära nolltillväxt. Manuel Valls har fått föra en mer åtstramad politik för att Frankrike ska kunna leva upp till de krav på balans som eurozonen kräver, vilket dock har lett till splittring i socialistlägret och regeringskris. Valls nya regering är uttryckligen tillsatt för att följa kraven på ordning och reda i ekonomin. Så dör en utopi.

Annons
Annons
Annons
Annons