Hela denna artikel är en annons

Blir det höjd fastighetsskatt nu?

Regeringen vill slopa taket för uppskovsbeloppet för den som säljer sin bostad. Men lönar det sig verkligen att skjuta upp beskattningen? Och vilka två frågor ställs på sin spets?

undefined
Foto: Picasa

I våras strandade försöken till en blocköverskridande uppgörelse om bostadsmarknaden. Regeringen lade därför i juni fram ett eget övergripande förslag på åtgärder. Förslaget innefattar totalt 22 olika åtgärder för att komma till rätta med bland annat rådande bostadsbrist och inlåsningar på bostadsmarknaden.

Ett av förslagen för att öka rörligheten på bostadsmarknaden är att slopa det nuvarande taket för uppskov med reavinst på bostäder. Förslaget är att uppskovstaket ska slopas under fyra år. Närmare bestämt för försäljningar under perioden 21 juni 2016 – 30 juni 2020. Det ska dock fortfarande utgå en ränta i form av en schablonintäkt för uppskovsbeloppet.

– Det nuvarande taket för uppskov innebär att man kan skjuta upp beskattningen av reavinsten med som mest 1 450 000 kronor per bostad när man köper en lika dyr eller dyrare bostad. Har man gjort en högre reavinst vid försäljningen måste den delen tas upp till beskattning, säger Thomas Erikson, skatteexpert på SEB.

”Få vet vad det innebär i verklig kostnad”

För uppskovsbeloppet betalar man en ränta till staten eftersom man kan säga att man lånar från staten för att få betala skatten vid ett senare tillfälle. Räntan tas ut i form av att säljaren får ta upp en schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsbeloppet som kapitalinkomst. Skatten på schablonintäkten är 30 procent. Det innebär att man för varje 100 000 kronor i uppskov betalar en skatt på 500 kronor.

– Även om möjligheten till uppskov ökar bör var och en fråga sig om det är värt denna ränta. Det är sant att man genom ett större uppskov behöver låna mindre traditionella lån och kanske även undviker de nya amorteringskraven. De flesta har dock ingen koll på vad schablonintäkten faktiskt innebär i verklig kostnad, säger Erikson.

En skatt på 500 kronor för varje 100 000 kronor i uppskov innebär att man betalar 500 kronor per år för att få vänta med att betala de 22 procent skatt (det vill säga 22 000 kronor) som det skulle bli på en vinst på 100 000 kr. Uppskovet innebär således att du lånar till skatten av staten. För detta betalar du en skatt som motsvarar en avdragsgill ränta på cirka 3,25 procent.

Två intressanta frågor

När uppskovstaket infördes år 2008 höjdes samtidigt skatten för reavinst på bostäder från 20 till 22 procent. Uppskovstaket och den höjda reavinstskatten var då ett sätt att finansiera den nya låga kommunala fastighetsavgiften (då 6 000 kronor, nu maximalt 7 412 kronor) som infördes av Alliansen i stället för den gamla höga statliga fastighetsskatten (1,5 procent av taxeringsvärdet).

Två intressanta frågor blir aktuella nu, om regeringens förslag blir verklighet.

1. Höjs fastighetsskatten/avgiften nu igen?

2. Sänks reavinstskatten på bostäder?

– De flesta är överens om att fastighetsskatten är ett bra skatteunderlag för staten. Fastigheter kan som bekant inte flytta utomlands av skatteskäl. Däremot har det visat sig nästan politiskt omöjligt att ens diskutera en höjning av fastighetsskatten. Både Alliansen och den nuvarande regeringen har snuddat vid frågan men snabbt tvingats backa alla sådana planer, säger Erikson.

Han fortsätter.

– Vad gäller en sänkning av reavinstskatten så är det faktiskt en sådan åtgärd som skulle kunna bidra till att minska inlåsningar på bostadsmarknaden. Frågan är dock om regeringen är villig att föreslå några skattesänkningar. Det kan ju heller inte uteslutas att övriga riksdagspartier lämnar egna förslag om sänkt reavinstskatt.

Det nuvarande förslaget är ännu så länge bara en promemoria. Promemorian kommer att bearbetas på departementen innan det eventuellt kan bli några mer konkreta förslag till regeringens höstbudget för 2017.

Foto: Picasa Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X