X
Annons
X
Recension

Bayonetta Bländande spelmekanik

Subgenren extremaction fick sitt riktiga genomslag med det stilbildande japanska Devil may cry från 2001. Spelet fokuserade på stora, dramatiska strider och presenterade snygg, pampig action med den välklädde halvdemonen Dante som förkämpe. Här fortsätter Devil may cry-regissören Hideki Kamiya att förälda en stiligt flödande stridsstil, mytologiskt inspirerade miljöer och extravaganta karaktärer. Spelets huvudperson, Bayonetta, är den sista häxan i en av två magikerklaner. Efter en 500 år lång sömn har Bayonetta glömt sitt förflutna och att änglar vill förgöra henne på grund av hennes magiska krafters demoniska ursprung.

Spelet presenterar ett suggestivt Europa, där omgivningarna ekar både antikt förfall, modernitet och bruten tid. Det är en romantiserad historietolkning som gör kollisionen mellan gammalt och nytt både vacker att se på och bitterljuv att uppleva. I den fiktiva europeiska staden Vigrid söker Bayonetta efter sina minnen. Där existerar tre världar parallellt: Helvetet, Paradiset och Skärselden, alla lånade från Dante Alighieris renässansepos Den gudomliga komedin.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X