Annons

Tatjana Brandt:Bland stoiska hjältinnor och snyftande riddare

Ann Radcliffes romaner vimlar av riddare som rörs till tårar av månskenet och vemodiga minnen. Med sina dagdrömsförföriska intriger och arkaiska hjältar bjöd det sena 1700-talets gotiska romaner på eskapism, samtidigt som de speglade samtidens syn på känslighet och bildning som höjden av förfining.

Publicerad
Tidig illustration till ”Udolphos mysterier” (1794) av Ann Radcliffe (1764–1823), porträtterad till vänster.
Tidig illustration till ”Udolphos mysterier” (1794) av Ann Radcliffe (1764–1823), porträtterad till vänster.

Under sent 1700-tal växte det fram en ­omåttligt populär genre som senare fått ett ganska underligt rykte, nämligen den gotiska romanen. Ingen präglade den här genren så mycket som Ann Radcliffe. Hennes romaner älskades av läsarna och hyllades av samtidens intellektuella. Under 1800-talet glömdes hon bort och enda fram till slutet av 1900-talet betraktades hennes författarskap som mer eller mindre oläsligt tills det återupptäcktes av brittiska feminister.

Tidig illustration till ”Udolphos mysterier” (1794) av Ann Radcliffe (1764–1823), porträtterad till vänster.

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons