Annons

Johan Gardfors:Bland cornerboys och collegeboys i 30-talets Boston

Till sociologins ­klassiker räknas ”Street Corner Society” av William Foote Whyte – en studie av några slumkvarter i 1930-talets ­Boston. En efterlängtad svensk översättning får läsaren att lyfta blicken och bli varse sin egen närmiljö.

Uppdaterad
Publicerad

De första försöken är minst sagt trevande: ”Ursäkta men skulle ni ha något emot att jag slog mej ner hos er? Ett ögonblicks tystnad följde medan mannen stirrade på mig. Därefter erbjöd han sig att kasta mig utför trapporna.”

Vi befinner oss i det fattiga Cornerville, någonstans i Nordamerika, mot slutet av 1930-talets ekonomiska depression. Tidigare bodde här mest irländare men nu har italienare kommit att bli den dominerande gruppen, vilket skapat motsättningar inom politiken och de kriminella syndikaten. För den unge cornervillemannen är det just dessa karriärvägar som står till buds – politik eller organiserad brottslighet – och häremellan råder allt annat än vattentäta skott. De italienska invandrarna har inte bara sina ekonomiska förutsättningar att kämpa mot utan också en samling fördomar som inte blir bättre när USA och Italien blir krigsfiender. Själv är Bill, alias William Foote Whyte, en främling i kvarteret. Men han har hyrt in sig hos en invandrad italiensk familj, ovanpå deras lunchrestaurang. Kommunikationen är begränsad: den enda i hushållet som kan någon engelska är Mama och hennes kunskaper inskränker sig till den mening hon slänger efter grannpojkarna på gatan när de stör hennes eftermiddagslur: ”Goddamsonumabitcha! Geroutahere!” Som nyutexaminerad ekonom, med avtagande författarambitioner och ett tilltagande intresse för sociologi och socialantropologi, har den unge William Foote Whyte en tämligen vag idé om vad det är han vill göra och hur han ska gå till väga. Men han saknar inte förutsättningar: envishet, öppenhet samt sist men inte minst, ett förmånligt harvardstipendium som ger honom i stort sett fria tyglar.

Annons
Annons
Annons
Annons