Annons

Blancolån kan bli nya tidens topplån

Blancolån kan ersätta topplån när bolånetaket börjar gälla. Samtliga storbanker uppger att de kan ge andra krediter än vanliga bolån vid bostadsköp. Räntan blir dock högre, vilket innebär en högre slutkostnad för låntagaren.

Under strecket
Publicerad

Bankerna tror att bolånetaket får en marginell effekt. Det finns lösningar för dem som inte har 15 procent i kontantinsats, bland annat blancolån som kräver att bostadsköparen har god återbetalningsförmåga.

Foto: TOMAS ONEBORGBild 1 av 1

Bankerna tror att bolånetaket får en marginell effekt. Det finns lösningar för dem som inte har 15 procent i kontantinsats, bland annat blancolån som kräver att bostadsköparen har god återbetalningsförmåga.

Foto: TOMAS ONEBORGBild 1 av 1
Bankerna tror att bolånetaket får en marginell effekt. Det finns lösningar för dem som inte har 15 procent i kontantinsats, bland annat blancolån som kräver att bostadsköparen har god återbetalningsförmåga.
Bankerna tror att bolånetaket får en marginell effekt. Det finns lösningar för dem som inte har 15 procent i kontantinsats, bland annat blancolån som kräver att bostadsköparen har god återbetalningsförmåga. Foto: TOMAS ONEBORG

En rundringning till de fyra storbankerna visar att man är redo för förändringen som Finansinspektionens bolånetak innebär. Från och med första oktober kan inte en bostad pantsättas mer än till 85 procent av dess värde, resterande 15 procent får bostadsköparen själv betala i insats.

Hur många procent av bostadsköparna som berörs av den nya regeln finns olika uppfattning om. Men bankerna ser inget problem med bolånetaket. Och det finns lösningar för dem som inte har 15 procent i kontantinsats.

–Man kan erbjuda lån med annan säkerhet, ta ett lån på föräldrarnas bostad eller med borgen eller med ett blancolån. Inspektionen har inte något emot att man lånar ut pengar. Det viktiga är att man kan betala på sina lån, säger Bo Engström, bolånechef på Handelsbanken.

Annons
Annons

Även de andra bankerna anger blancolån som en lösning för dem som inte har pengar. Men då krävs att man har god återbetalningsförmåga. Och så blir det lite dyrare, runt 2–3 procentenheter.

–Det blir inte så mycket pengar ändå. Ingen tar miljoner i blancolån. Det rör sig kanske om lån på femtio till hundratusen kronor, säger Mikael Skytt på Nordea.

Bankerna tror att bolånetaket får en marginell effekt. Bo Engström på Handelsbanken bedömer att ränteuppgången påverkar mer än bolånetaket. De flesta uppger att det är få som lånar mer än 85 procent av en bostads värde idag.

–Det är rimligt och sunt att äga 15 procent i en fastighet. Det är inte ovanligt att man äger upp till 30 procent. De som köper dyra objekt har ackumulerade vinster sedan tidigare och ofta är det lägre belånade än andra, säger Rikard Josefson, ställföreträdande chef för kontorsrörelsen i SEB.

Han bedömer att SEB kommer att vara restriktiv med att ge ut blancolån till bostadsköpare och i de fall man ger lån utan säkerhet kommer man att vara väldigt noggrann.

Samtidigt bedömer bankerna att det kommer att bli vanligare med föräldraköp framöver, i synnerhet i storstäderna där bostäderna är dyra. Redan idag är det vanligt att föräldrar står för en del av köpet för sina barns första bostad. Eller att föräldrarna tar lån på sin bostad för att hjälpa sina barn.

–Detta är inte ett bolånetak. Det är ett pantsättningstak, säger Rikard Josefson.

Dock finns det de som tror att taket påverkar:

–Visst kan taket ge någon form av psykologisk effekt där köpare nu avvaktar för att man spekulerar i en nedgång på marknaden, säger Michael Skytt bolånechef på Nordea.

På Swedbank säger man att taket främst innebär att bankerna tvingas konkurrera på lika villkor. Ingen kan ge större bottenlån än 85 procent av fastighetens värde framöver.

–Vi kommer att ta tillbaka de marknadsandelar vi har tappat tidigare, när vi begränsade bottenlånen till 75 procent av fastighetens värde, säger Peter Boros, kommunikationschef på Swedbank.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons