Bitter strid om dampbegrepp

Begreppet damp finns inte längre som godkänd diagnos för hyperaktiva barn med koncentrations- och koordinationsproblem. Bakgrunden är en mångårig forskarstrid om diagnos, behandling och förekomst av så kallade bokstavsbarn, i dag kallad ADHD-problematik.

Publicerad
Annons

Begreppet begravdes definitivt
i höstas då dampdiagnosens anfader, professor Christoffer Gillberg, dömdes till villkorlig dom och 50 dagsböter efter att ha vägrat att lämna ut sitt forskningsmaterial vid Göteborgs universitet.
Materialet omfattade 22 hyllmetrar dokument med intervjuer med 140 så kallade damp-barn och deras släktingar som samlats in sedan slutet av 70-talet. Intervjuerna låg till grund för ett 20-tal vetenskapliga artiklar och fyra doktorsavhandlingar i ämnet.

Bland de mer uppmärksammade och kontroversiella slutsatserna gällde utbredningen av damp-problematiken. Christoffer Gillberg mötte hård kritik när han hävdade att upp till vart femte svenskt barn skulle vara ett dampbarn.
Motståndarna menade att en mer rimlig uppskattning skulle vara 5–7 procent. Kontroverserna ledde så småningom fram till att Christoffer Gillberg och hans forskarlag beordrades lämna ut sitt forskningsmaterial vid Göteborgs universitet till allmän granskning. De nekade med motiveringen att det var integritetskänslig och att de intervjuade personerna utlovats sekretess.
Tre av hans medarbetare, däribland hans fru Carina, valde att strimla sönder materialet framför att följa uppmaningen och lämna ut det.
Christoffer Gillberg har i polisförhör sagt att han har förståelse för deras agerande.
Domen om Christoffer Gillberg begick tjänstefel när materialet inte lämnades ut faller i hovrätten på onsdag.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons