Biskop Krook fick dagsböter

Under strecket
Publicerad
Annons

Hovrätten går därmed emot tingsrätten som i juni friade Caroline Krook. Hennes tjänstefel bedömdes som ringa, och var därmed inte straffbart. Hovrätten däremot anser i gårdagens dom att biskopens tjänstefel inte är ringa.

Caroline Krook bad 1999 stiftets präster att skriva till henne om sin arbetssituation. Hon ville veta hur de mådde och lovade att ingen annan än hon själv skulle läsa breven. 350 präster svarade. En journalist begärde att få läsa breven och hänvisade till offentlighetsprincipen. Vid den tidpunkten var kyrkan fortfarande del av staten.
Kammarrätten slog fast 1999 att breven var offentliga handlingar. De själasörjande delarna i breven skulle strykas över, sedan måste breven lämnas ut. Då skickade Caroline Krook tillbaka breven till avsändarna, och de anonyma breven förstörde hon, för att inte bryta sitt löfte att bara hon skulle läsa dem.
Tingsrättens friande dom överklagades av Justitieombudsmannen, JO. Hovrätten anser att det finns ”i viss mån mildrande omständigheter”, men att
Caroline Krook har handlat fel och varit medveten om det i och med kammarrättens dom. Därför är inte tjänstefelet ringa.
Caroline Krook kommenterar gårdagens dom skriftligt, att hon inte är förvånad över Hovrättens fällande dom, snarare över att tingsrätten friade. Det hon vänder sig emot är att kammarrätten slog fast att breven var offentliga handlingar. ”Breven var ställda till mig i min egenskap av prästernas själasörjare”, skriver hon. Hon kommer inte att överklaga.
Krook har företrätts av Lars Friedner, rättschef vid Svenska kyrkan.

Annons
Annons
Annons