”Bionomipris skulle vara mer i Nobels anda”

Nobelprisen utgör Sveriges främsta möjlighet att inverka på hur världens forskningsresurser mobiliseras, inriktas och används. Vårt land har faktiskt ingen annan källa till makt – soft power – på forskningsområdet. Det skriver ekon dr Christer Uggla, som menar att en omvandling av ekonomipriset till ett bionomipris skulle innebära att priset skulle stå i bättre samklang med Nobels testamente.

Under strecket
Publicerad
Samlad press då Kungl. Vetenskapsakedemiens ständige sekretrare Göran K Hansson, Tore Ellingsen, ordförande i priskommittén, och Jakob Svensson, ledamot, tillkännager vinnaren av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne den 12 oktober 2015.

Samlad press då Kungl. Vetenskapsakedemiens ständige sekretrare Göran K Hansson, Tore Ellingsen, ordförande i priskommittén, och Jakob Svensson, ledamot, tillkännager vinnaren av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne den 12 oktober 2015.

Foto: Maja Suslin/TT
Christer Uggla

Christer Uggla

Foto: Privat
Annons

Nobelpriset i Ekonomi fortsätter att väcka debatt. Efter (men utan samband med) min artikel på denna sida (den 12 juli 2015) har professor Bo Rothstein föreslagit i DN (den 11 oktober) att priset ska läggas ned, bland annat för att det inte härrör från Alfred Nobels testamente, utan till och med strider mot andan i det.

Rothsteins påpekande om Ekonomiprisets bristande samband med Nobels testamente kommer 50 år för sent – priset instiftades ju till Sveriges Riksbanks 300-årsjubileum 1968. Men det förtjänar ändå att beaktas. Nationalekonomin var väl etablerad som vetenskap när Nobel skrev sitt testamente. Tydligen ansåg han inte att nationalekonomerna hörde till ”dem som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta” – annars hade han ju själv kunnat instifta ett Ekonomipris.

Annons
Annons
Annons