Annons
X
Annons
X

Biobränsle – från miljöhopp till klimatbov

Biobränslen har gått från att vara miljörörelsens framtidshopp till att ses som ett miljöhot som är lika stort som den fossila industrin. På den årliga konferensen om biobränslen i Rotterdam, som samlar de viktigaste företagen i branschen, var det många som tyckte att kraven som ställs är orimligt höga.

Palmolja som används som biobränsle utvinns ur palmfrukten.
Palmolja som används som biobränsle utvinns ur palmfrukten. Foto: Y.T HARYONO/REUTERS

SPECIAL

ROTTERDAM För det som beskrivs som en framtidsindustri borde det vara oroväckande att produktionen av biodiesel i Europa minskade för första gången i fjol. 2010 ökade produktionen med 5,5 procent till 9,5 miljoner ton.

– Vi vet inte exakt hur stor produktionen blev 2011 ännu, men vi förväntar att siffran kommer att bli lägre än året innan, säger Raffaello Garofalo, som är generalsekreterare i branschorganisationen European Biodiesel Board, EBB.

I början av 2009 infördes ett nytt EU-direktiv där målet är att 10 procent av vägtransporterna ska ske med förnyelsebara energikällor 2020. Samtidigt infördes det krav om att alla biobränslen också måste leda till 35 procent mindre utsläpp av klimatgaser jämfört med fossila bränslen. Det kravet skruvas gradvis upp så att det 2017 kommer att ligga på 50 procent.

Annons
X

EU-direktivet kommer att leda till en kraftig ökning av efterfrågan på biobränslen, men de skärpta miljökraven gör samtidigt att det redan blivit brist på de råvaror som har bäst miljöprofil. Samtidigt har EU anklagat USA för att dumpa biobränslen i Europa.

Inställningen till biobränslen började svänga efter att Greenpeace 2007 presenterade rapporten Cooking the Planet. Satellitbilder av Indonesien som organisationen analyserat visade ett klart samband mellan skogsbränder, palmoljeplantager och områden med tropisk torvmark.

De miljömässigt mest skadliga plantagerna är sådana som anläggs i träskområden. Först torrläggs marken genom att diken grävs, sedan huggs det värdefulla virket ned och därpå bränns allt innan oljepalmerna planteras. Det leder till att stora mängder koldioxid och andra växthusgaser som är bundna i torvmarken släpps ut i atmosfären.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Därmed kan palmolja få ett ekologiskt fotavtryck som är större än kanadensisk tjärsand, säger Susan Hunt från Carbon War Room, en miljöorganisation som försöker arbeta med bioenergiföretagen genom att etablera kontrollsystem så att företagens råvaror kan spåras och miljöcertifieras.

    Men det är inte bara bilderna av orangutanger som drivs ut ur regnskogen som påverkat hur branschen uppfattas. Debatten om att biobränslen driver upp matpriserna tog fart 2008 efter att kravaller bröt ut i flera länder i protest mot höga matpriser. När 40 procent av produktionen av majs i USA går åt till att producera etanol som blandas in i bensinen så påverkas världsmarknadspriset.

    Under den tre dagar långa konferensen World Biofuel Markets gick därför behovet av att hitta nya flöden av råmaterial för att producera biobränslen som en röd tråd genom de flesta presentationerna. Många tycker också att andra industrier slipper undan billigare.

    – Det är bara 10 procent av palmoljan som används till biobränslen. Resten går till mat, schampo och hundratals andra produkter som det inte ställs samma miljökrav på, säger Raffaello Garofalo.

    Han tycker också att debatten om Food or Fuel, mat eller bränsle, är en förenkling.

    – Debatten borde inte handla om biobränslen eller mat, utan om biobränslen och mat. När bönderna odlar sojabönor är det bara 30 procent av sojabönan som används till biobränslen. Resten används som foder, vilket gör att det blir mer kött, säger han.

    Men det finns fler bekymmer för biobränslena. De senaste åren har en tredje konsekvens fått allt större uppmärksamhet – att utländska företag köper upp mark i u-länder för att anlägga odlingar av energigrödor.

    – Sedan 2010 har utländska företag köpt mer än 500000 kvadratkilometer land i Afrika. På 66 procent av den ytan ska det odlas biobränslen. I många fall fördrivs de som bor i området, säger Sander van Bennekom, som arbetar för den brittiska organisationen Oxfam.

    Kritiken från miljörörelsen har överskuggat den snabba tekniska utvecklingen som skett. När Virgin Airways koncernchef Richard Branson 2006 sa att han kommer att satsa 3 miljarder dollar på att utveckla jetbränslen från biologiska råmaterial sågs det som en utopi.

    Nu har flera olika flygbolag redan genomfört testflygningar med jetbränsle som tillverkats av allt från alger, kokosnötter och jatrophafrukter till åkerväxten oljedådra. Biobränslen har också utvecklats för att ersätta bunkerolja på fartyg och redan testats på ett av Maersks containerfartyg. Den amerikanska marinen har satt som mål att hälften av fartygsbränslet ska komma från förnyelsebara energikällor 2020.

    Annons
    Annons
    X

    Palmolja som används som biobränsle utvinns ur palmfrukten.

    Foto: Y.T HARYONO/REUTERS Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X