Annons

Torgny Nordin:Bilderna som visade att världen inte är svartvit

Med en primitiv kamerautrustning förevigade två skottar i mitten av 1800-talet sitt hemland bortom rådande klichéer om säckpipeblåsare
i kilt och fabriksmisär. De 130 kalotyopierna från Newhaven skulle komma att innebära startskottet för dokumentärfotografiet.

Under strecket
Publicerad

Till vänster Sandy Linton med sin båt och sina barn i Newhaven, cirka 1845. Till höger Marion Finlay, Margaret Lyall och Grace Ramsay samlade kring ett brev.

Foto: Robert Adamson och David Octavius Hill/Scottish National Portrait Gallery Bild 1 av 5

David Octavius Hill och Robert Adamson på en komposit av två skilda fotografier tagna cirka 1845.

Bild 2 av 5

Fiskarbyn St Andrews, cirka 1849.

Foto: David Octavius Hill och Robert Adamson/IBL Bild 3 av 5

Fiskarkvinnor. Till vänster Elizabeth Hall, till höger Jeanie Wilson and Annie Linton.

Foto: Robert Adamson och David Octavius Hill/Scottish National Portrait Gallery Bild 4 av 5

Fisket har fortfarande en roll att spela i dagens Newhaven.

Foto: Murdo Macleod/IBL Bild 5 av 5

Till vänster Sandy Linton med sin båt och sina barn i Newhaven, cirka 1845. Till höger Marion Finlay, Margaret Lyall och Grace Ramsay samlade kring ett brev.

Foto: Robert Adamson och David Octavius Hill/Scottish National Portrait Gallery Bild 1 av 1
Till vänster Sandy Linton med sin båt och sina barn i Newhaven, cirka 1845. Till höger Marion Finlay, Margaret Lyall och Grace Ramsay samlade kring ett brev.
Till vänster Sandy Linton med sin båt och sina barn i Newhaven, cirka 1845. Till höger Marion Finlay, Margaret Lyall och Grace Ramsay samlade kring ett brev. Foto: Robert Adamson och David Octavius Hill/Scottish National Portrait Gallery

När sir Walter Scott skapade den historiska romanen tecknade han samtidigt en bild av Skottland lika beständig som det kaledoniska urberget. De viktorianska författare och konstnärer som, med Scotts romaner i ränseln, gav sig ut längs vägarna för att upptäcka Skottland sökte sig följaktligen gärna till ­ödsliga borgar, kalla bergssjöar och säckpipeblåsande högländare i kilt. Att stora delar av det skotska landskapet – då som nu – präglas av ruiner och ödegårdar upplevdes av betraktarna som något enastående och sublimt. Och den bilden har i grunden knappast förändrats.

Annons
Annons
Annons