X
Annons
X
Children’s palace i Pyongyang, Nordkorea.

Nordkorea inifrån – får absolut inte fotograferas

Jag är i världens mest slutna diktatur, utsänd som SvD:s fotograf. Det jag minns mest: alla bilder som svischar förbi – och som absolut inte får fotograferas.

Bildfördjupning —
Vardagslivet från bussen i Nordkorea.
Vardagslivet från bussen i Nordkorea. Foto: Yvonne Åsell

PYONGYANG Jag drivs av nyfikenhet och en vilja att fotografera och dokumentera allt jag ser. Jag har kommit till ett av världens mest otillgängliga länder.

Redan i bussen från flygplatsen in mot Pyongyang ber jag om lov att fotografera. De tre guiderna är tillmötesgående.

– Bara du inte tar bilder på soldater, säger en av dem.

Sydkorea och Nordkorea har aldrig slutit fred, utan lever med vapenstillestånd sedan snart 70 år.
Sydkorea och Nordkorea har aldrig slutit fred, utan lever med vapenstillestånd sedan snart 70 år. Foto: Yvonne Åsell

Vi reser med en grupp med fem journalister. Vägen kantras av rosenskäror i olika nyanser av rosa och i vitt. Jag väntade mig en stad i grå toner – men möts av pastellfärgade fasader.

Män och kvinnor på väg hem från sina arbeten. Barn i skoluniformer. Allt ser uppseendeväckande normalt ut. I stället för reklamskyltar pryds staden av porträtt på ledaren Kim Jong-Un och hans far och föregångare Kim Jong-Il.

Vi åker raka vägen till hotellet som ligger isolerat på en ö.

Choe Sun Hui på jordbrukskooperativet får håret upplagt.
Choe Sun Hui på jordbrukskooperativet får håret upplagt. Foto: Yvonne Åsell
En man med sin dotter vid Taedongfloden i Pyongyang.
En man med sin dotter vid Taedongfloden i Pyongyang. Foto: Yvonne Åsell

Choe Sun Hui på jordbrukskooperativet får håret upplagt. En man med sin dotter vid Taedongfloden i Pyongyang. Foto: Yvonne Åsell

Ca klockan 06.00 börjar små orkestrar spela varje vardagsmorgon för att se till att alla blir på bra humör på väg till sina arbeten. De här kvinnorna har spelat färdigt för dagen och väntar på bussen.
Ca klockan 06.00 börjar små orkestrar spela varje vardagsmorgon för att se till att alla blir på bra humör på väg till sina arbeten. De här kvinnorna har spelat färdigt för dagen och väntar på bussen. Foto: Yvonne Åsell

Det blir från bussen som jag får försöka fånga de bilder jag ser, och det behövs en snabb slutartid för att plåta vardagslivet. Tillstånd att gå fritt ute på gatorna får vi oftast inte, det är heller ingen idé att fråga om vi kan stanna till på något av de många torgen. Dessutom kör bussen snabbt, i minst 70 kilometer i timmen och det är mer trafik på gatorna än jag föreställt mig.

Militärparaden under Nordkoreas 70-årsjubileum i september var lika välregisserad som vanligt – men i år lyste de stora missilerna och hoten om kärnvapen med sin frånvaro.
Militärparaden under Nordkoreas 70-årsjubileum i september var lika välregisserad som vanligt – men i år lyste de stora missilerna och hoten om kärnvapen med sin frånvaro. Foto: Yvonne Åsell
undefined

Militärparaden under Nordkoreas 70-årsjubileum i september var lika välregisserad som vanligt – men i år lyste de stora missilerna och hoten om kärnvapen med sin frånvaro. Foto: Yvonne Åsell

Nordkorea firar sin nationaldag med militär parad och i år även 70-årsjubileum.
Nordkorea firar sin nationaldag med militär parad och i år även 70-årsjubileum. Foto: Yvonne Åsell

De första tre dagarna ska vår grupp tillbringa ihop med 150 andra journalister. Vi är alla inbjudna till 70-årsjubiléet av Nordkoreas nationaldagsfirande.

Trådbuss i Pyongyang.
Trådbuss i Pyongyang. Foto: Yvonne Åsell

Eftersom guiderna under första dagen uppger att jag får fotografera från bussen så frågar jag inte igen om det är okej, våra guider har också sagt att de ska tala om när vi inte får ta några bilder. Därför bestämmer jag mig för att vara beredd i fortsättningen. Jag håller koll framåt och fotograferar så mycket jag bara kan.

Jag ser en kvinna sitta hukad mellan träden, i ena handen har hon en trädgårdsspade med grönt handtag och i den andra handen en trädgårdssax. Hon klipper gräset efter vägen för hand. Den bilden hinner jag upptäcka för sent från bussfönstret.

Barn som uppträder på Chang Gwang Kindergarten.
Barn som uppträder på Chang Gwang Kindergarten. Foto: Yvonne Åsell

Skola, dagis, sjukhus och fabrik. På alla platser vi besöker välkomnas vi av porträtt av Kim Jung Un. Ska man fota porträttet måste hela guldramen vara med på bild. Och bilder och statyer på ledarna får absolut inte beskäras.

undefined
Foto: Yvonne Åsell
I tunnelbanan i Pyongyang är det kliniskt rent och snyggt. Stora glaskronor hänger i taken och inne i vagnarna finns bekväma lädersäten. Varje dag uppges 400 000 personer ta tunnelbanan runtom i staden.
I tunnelbanan i Pyongyang är det kliniskt rent och snyggt. Stora glaskronor hänger i taken och inne i vagnarna finns bekväma lädersäten. Varje dag uppges 400 000 personer ta tunnelbanan runtom i staden. Foto: Yvonne Åsell

I tunnelbanan i Pyongyang är det kliniskt rent och snyggt. Stora glaskronor hänger i taken och inne i vagnarna finns bekväma lädersäten. Varje dag uppges 400 000 personer ta tunnelbanan runtom i staden. Foto: Yvonne Åsell

Disciplinen märks överallt i samhället, till och med i tunnelbanan och skolbarnen drillas till lydnad.
Disciplinen märks överallt i samhället, till och med i tunnelbanan och skolbarnen drillas till lydnad. Foto: Yvonne Åsell

Kommer vi i kontakt med någons riktiga vardag? Möjligen i tunnelbanan, vi åker till stationen Kaeson och hoppar på tåget. Under färden – vi får åka två stationer – kan jag för första gången fotografera människor från markplan.

Stationen Kaeson i Pyongyang. Tunnelbanan består av två linjer och var klar att använda 1973. Den totala spårlängden är 22,5 km.
Stationen Kaeson i Pyongyang. Tunnelbanan består av två linjer och var klar att använda 1973. Den totala spårlängden är 22,5 km. Foto: Yvonne Åsell

Resan ner till den demilitariserade gränszonen (DMZ) mellan Nordkorea och Sydkorea tar två timmar. På grund av sanktionerna går det inte att tillverka asfalt och vägen är som ett lapptäcke med spruckna sömmar. Bussen rusar fram i 100 kilometer i timmen och kränger rejält. Vi åker på en tom, fyrfilig motorväg.

undefined
Foto: Yvonne Åsell
undefined
Foto: Yvonne Åsell

Foto: Yvonne Åsell

Mycket ser hoppfullt ut, säger soldaten Kim Un Chol när han visar runt i den demilitariserade zonen. Men plötsligt kan allt vända; ”om USA provocerar utplånas de”.
Mycket ser hoppfullt ut, säger soldaten Kim Un Chol när han visar runt i den demilitariserade zonen. Men plötsligt kan allt vända; ”om USA provocerar utplånas de”. Foto: Yvonne Åsell

En allé av ginkgoträd leder till Conference Row – platsen där de blå barackerna för samman Nordkorea och Sydkorea. För ett år sedan stod jag på den sydkoreanska andra sidan och blickade ner på de blå barackerna och trappan som jag står på nu. Det var kusligt tyst. Lika tyst är det nu, men små fåglar flyger kors och tvärs över gränsen.

Det råder en ny stämning vid gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea. Soldaten Kim Un Chol tror på avspänning – men varnar för bakslag.
Det råder en ny stämning vid gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea. Soldaten Kim Un Chol tror på avspänning – men varnar för bakslag. Foto: Yvonne Åsell

Soldaten Kim Un Chol guidar oss runt och han är den enda militären jag får fotografera vid gränsen. Han fnittrar lite generat när jag fotograferar honom.

Ett sjungande ljud kommer allt närmare, marscherande soldater dyker upp från ingenstans. Även den bilden blir ett minne blott.


Läs också: Aftonbladets Bakom bilden-reportage.

Annons
X
Annons
X
Annons
X