X
Annons
X
Recension

Humboldts universitet. Bildning och vetenskap i det moderna Tyskland Humboldts ideal byter ständigt ansikte

Wilhelm von Humboldt var språkforskaren som grundade det första moderna universitetet 1810. Hans namn är förknippat med "akademisk frihet". Historikern Johan Östlings nya bok belyser hur Humboldt-idealen förändrat innebörd och pläderar för en uppslutning kring idéerna.

Juridiska fakulteten vid Humboldtuniversitetet i Berlin, frikostigt fasadbelyst under Ljusfestivalen i oktober. Foto: IBL

"Akademisk frihet" är ett positivt laddat begrepp, frekvent i diskussioner om forskning och högre utbildning. Det är också ofarligt och bekvämt, då det går att använda utan att förklara vad det egentligen betyder, tillämpat i praktiken. Omhuldandet av den akademiska friheten går därmed att jämföra med hur vi talar om "demokrati", och varför inte "barnperspektivet".

"Akademisk frihet" är liksom "bildning" nära förknippat med Wilhelm von Humboldt (1767–1835), språkforskare och preussisk utbildningspolitiker som 1810 grundade Universität zu Berlin, det första moderna universitetet, en modell präglad av fritt kunskapssökande och av att undervisningen vilar på vetenskaplig grund.

Juridiska fakulteten vid Humboldtuniversitetet i Berlin, frikostigt fasadbelyst under Ljusfestivalen i oktober.

Foto: IBL Bild 1 av 2

Johan Östling har skrivit ”Humbolts universitet”.

Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X