Annons
X
Annons
X

”Betygsinflationen måste stoppas med kraft”

Det system vi nu har för betyg i skolan är i grunden bra, men det behöver vårdas. Det behövs nationella prov, men de bör vara färre och av hög och jämn kvalitet. Så kan betygsinflation bekämpas, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Åsa Fahlén

Åsa Fahlén Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

DEBATT | BETYG

Trots att vi i Sverige successivt har reformerat vårt betygsystem och vårt nationella system för kunskapsuppföljning så finns det fortsatt stora problem med desamma. Detta framkommer inte minst i Uppdrag gransknings (SVT) reportage om fusk med de nationella proven ikväll (15/2).

Det finns dock olika typer av fusk. Att elever fuskar för att få ett högre resultat till mindre ansträngning på ett viktigt prov, det är inget unikt för vare sig de nationella proven eller vår nutid.

Det är allvarligt i sig, men än allvarligare är att andra aktörer än eleverna försöker påverka resultaten på proven eller till och med betygen på otillbörliga sätt. Det är också i större utsträckning en indikation på att något är illa ställt med systemet som helhet.

Annons
X

De huvudsakliga problemen med vårt betygssystem och vårt system för kunskapsuppföljning kan sammanfattas i följande punkter:

• Betygsinflation.

Vi har i Sverige under en lång tid haft en långsamt tickande betygsinflation. Detta syns tydligt i grundskolan där betygen ökat konstant, men där de internationella undersökningarna, såsom Pisa, visat att kunskaperna samtidigt försämrats. Pressen mot lärare att sätta höga betyg är stor och har också ökat, det visar bland annat en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    • Otydliga syften med nationella prov.

    Förr skulle resultaten på de så kallade centralproven stå i relation till skolans betygsgenomsnitt och därigenom dämpa eventuell betygsglidning. Dagens nationella prov fyller ingen sådan funktion. Trots att proven inte är skapade för det, används de för att relateras till betygsresultat och för att mäta kunskapsutveckling över tid.

    • Ingen svensk trendmätning.

    Att Pisa-undersökningarna får så stort genomslag i svensk debatt beror i huvudsak på att vi inte har något eget system som kan mäta elevernas faktiska kunskaper över tid, så kallad trendmätning. Det målrelaterade betygssystemet som infördes i slutet av 1990-talet syftade till det, men har för i synnerhet grundskolans del varit utsatt för inflation.

    Dessa problem ska inte lösas genom en ny genomgripande betygsreform. Svenska lärare, elever och rektorer har lagt stor möda vid att få de nya kunskapskraven att fungera i undervisningen och ingen utvärdering hittills tyder på att det är dags att kasta ut barnet med badvattnet.

    De krav vi ställer på betygs- och kunskapsutvärderingssystemet är att det måste fullgöra en rad tydligt definierade syften. Systemet ska möjliggöra urval till högre utbildning, bidra till likvärdig bedömning av elevernas kunskaper, ge information/motivation samt möjliggöra nationell trendmätning över tid.

    Detta åstadkommer vi genom att göra följande reformer av det befintliga betygs- och kunskapsutvärderingssystemet:

    1. Renodla de nationella proven och dämpa betygsinflationen.

    Obligatoriska nationella prov ska användas för att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i betygsättningen och utgöra ankare för betygsmedelvärdena. De ska vara färre än idag, men av hög och jämn kvalitet. Sådana prov ska därför ges i svenska, engelska och matematik i årskurs 6 och 9. För att skapa likvärdig bedömning i övriga ämnen ska Skolverket ta fram frivilliga bedömningsstöd.

    2. Överväg examensprov i gymnasieskolan.

    Betygen måste vara likvärdiga och rättssäkra. Att införa ett externt rättat examensprov, som tillsammans med de lärarsatta betygen utgör elevens avgångsbetyg, kan bidra till att säkra betygen och motverka glädjebetyg. Resultaten på proven bör viktas samman med de lärarsatta betygen. Den närmare utformningen bör utredas tillsammans med ämnesbetygen i gymnasieskolan, men Lärarnas Riksförbunds uppfattning är att examensprov skulle kunna ersätta dagens gymnasiearbeten.

    3. Inför svensk trendmätning.

    Utan vårt deltagande i Pisa och andra undersökningar hade vi inte fått upp ögonen för systemfelen i svensk skola. Sverige behöver därför ett eget system för långsiktig nationell kunskapsutvärdering. En nationell trendmätning möjliggör också för oss att mäta fler områden än det som till exempel Pisa mäter.

    Svensk skola behöver ingen ny omfattande reform av systemet för betyg och kunskapsutvärdering. Det målrelaterade betygssystemet är i grunden bra, men det behöver vårdas och utvecklas samt stärkas mot de negativa effekter som bland annat betygsinflationen medför. Rätt genomfört kan det bidra till att Sverige står starkare som kunskapsnation och gör oss mer oberoende av resultaten i internationella kunskapsmätningar såsom Pisa.

    Åsa Fahlén

    förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

    Annons

    Åsa Fahlén

    Foto: Elisabeth Ohlson Wallin Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X