Annons
X
Annons
X

Betyg går upp trots nya hårda kraven

De nya betygen är hårdare och skulle stävja betygsinflation – ändå fortsätter elevernas meritvärden att stiga. Antingen har eleverna blivit bättre eller så följer inte lärarna regelverken, enligt forskarna. Samtidigt visar en ny avhandling att lärare tar med mycket annat än kunskapskraven när de sätter betyg.

**SKOLA OCH UTBILDNING**  
**Tidiga insatser, satsningar i tidiga årskurser, fler specialpedagoger och läsa-skriva-räknagaranti i lågstadiet, minskade elevgrupper på fritids:** 1,79 miljarder   
**Mer attraktivt läraryrke, höjda lärarlöner genom dialog med parterna på arbetsmarknaden, mer skolpersonal för att minska lärarnas arbetsbörda:** 550 miljoner   
 
**Alla skolor ska vara bra skolor, t ex extra insatser till skolor med störst behov.:** 1,03 miljarder   
**Skattehöjning/besparing:**   
Slopat RUT-avdrag för hjälp med läxor och annat skolarbete: 50 miljoner
**SKOLA OCH UTBILDNING** **Tidiga insatser, satsningar i tidiga årskurser, fler specialpedagoger och läsa-skriva-räknagaranti i lågstadiet, minskade elevgrupper på fritids:** 1,79 miljarder **Mer attraktivt läraryrke, höjda lärarlöner genom dialog med parterna på arbetsmarknaden, mer skolpersonal för att minska lärarnas arbetsbörda:** 550 miljoner **Alla skolor ska vara bra skolor, t ex extra insatser till skolor med störst behov.:** 1,03 miljarder **Skattehöjning/besparing:** Slopat RUT-avdrag för hjälp med läxor och annat skolarbete: 50 miljoner

Med de nya betygskriterierna skulle det bli svårare att få höga betyg.

Tidigare kunde en elev som var sämre på någon del i ett ämne kompensera det med att vara bättre på en annan del. Men denna möjlighet, det kompensatoriska, togs bort i och med de nya betygen. Istället skulle elevens sämsta förmåga få större vikt – för att få ett A så måste eleven ha ett A i alla avseenden i ämnet.

Såväl forskare som lärare och elever var kritiska. Det skulle helt enkelt inte vara möjligt att ha en dålig dag och ändå få högsta betyg.

Annons
X

I den bästa av världar är det så att eleverna faktiskt har blivit duktigare.
Karin Hector Stahre, chef för prov- och bedömningsenheten vid Skolverket.

Med de hårdare kraven borde därmed de nya snittbetygen sjunka, om kunskaperna är konstanta. Om kunskaperna istället minskar, vilket till exempel den internationella kunskapsmätningen Pisa visade i fjol - och en annan internationell jämförelse, Timss, året innan – då borde betygen sjunka rejält.

Men istället har snittbetygen gått upp sedan betygsskalan byttes. Det visar en sammanställning av snittbetygen för årskurs 9 från vårterminen 2014.

Också andelen elever som inte fick godkänt i ett eller flera ämnen, var färre än i fjol än året innan.

– Det är intressant att ökningstakten fortsätter, till och med ökar något, i och med att det blev en skärpning av betygskraven. En ganska rejäl skärpning, säger Jonas Vlachos, forskare inom bland annat utbildningsfrågor vid Stockholms universitet.

Han ser två möjliga tolkningar: Antingen har resultatutvecklingen vänt och eleverna har börjat lära sig mer. Eller så använder inte lärarna betygen så som de är tänkta.

– Det kan tyda på att det är svårt att se att lärarna faktiskt har ändrat sin betygssättning åt det håll som man ville. Det kan också vara andra förklaringar. Vi vet ju faktiskt inte eftersom vi inte har något utvärderingssystem av skolan som fungerar.

En ökad likvärdighet i betygssättandet var ett argument bakom de nya betygen. Men om det är så att lärarna inte bryr sig om betygskriterierna blir likvärdigheten istället sämre, menar Jonas Vlachos.

På Skolverket vill man inte peka ut en orsak till att betygen fortsätter att stiga, men Karin Hector Stahre, chef för prov- och bedömningsenheten vid Skolverket, håller med om att betygssnittet borde plana ut med de skärpta kraven.

Betyder det att eleverna blivit bättre?

– Vi har inte något enkelt svar på varför det inte planar ut. I den bästa av världar är det så att eleverna faktiskt har blivit duktigare. Med de nya kursplanerna och kunskapskraven, som ska vara tydligare, kanske lärarna har lagt sig vinn om att tydliggöra mer för eleverna vad som krävs och har mer fokus på det nu.

Också Christina Cliffordsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst som tidigare forskat kring betyg, menar att lärares sätt att resonera kring betygssättning inte är strikt utifrån regelverket.

– Lärarna idag står under väldigt hård press, av rektorerna som vill att skolorna ska se bra ut i statistiken, föräldrar är på dem att sätta höga betyg. Det finns också en tendens att man kanske inte vill sänka betyget på en elev som kämpar hårt.

En ny avhandling visar också att lärarna väger in andra dimensioner än de rent kunskapsmässiga i betygssättningen. Men i sin tur gör det att betygen har en bra prognosförmåga, bättre än till exempel högskoleprov eller IQ-tester, för hur eleverna kommer klara sig i framtida högskolestudier.

Det slog Cecilia Thorsen, som doktorerat vid Göteborgs Universitet, fast i sin nysläppta avhandling.

Det kan handla om sociala aspekter, hur verbal eleven är, intresse och så vidare, sådant som finns med i skolans uppdrag, men som inte ska betygssättas.

Men även om det är just detta som bidrar till betygens goda prognosförmåga, finns en baksida enligt Cecilia Thorsen.

– Det handlar till syvende och sist om elevers rättssäkerhet, att det är tydligt och transparent vad man blir bedömd på. Lärare har inte alltid kunskapskraven i fokus, det kommer in annat i bedömningen. På det sättet kan det finnas brister i likvärdigheten, säger hon.

Annons
Annons
X

**SKOLA OCH UTBILDNING** **Tidiga insatser, satsningar i tidiga årskurser, fler specialpedagoger och läsa-skriva-räknagaranti i lågstadiet, minskade elevgrupper på fritids:** 1,79 miljarder **Mer attraktivt läraryrke, höjda lärarlöner genom dialog med parterna på arbetsmarknaden, mer skolpersonal för att minska lärarnas arbetsbörda:** 550 miljoner **Alla skolor ska vara bra skolor, t ex extra insatser till skolor med störst behov.:** 1,03 miljarder **Skattehöjning/besparing:** Slopat RUT-avdrag för hjälp med läxor och annat skolarbete: 50 miljoner

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X