Annons

Besked om apatiska barn dröjer

Tidigast i mitten av juli väntas regeringen ge besked om vilka grunder som ska gälla när apatiska flyktingbarns rätt till asyl bedöms. Utlänningsnämnden vill ha vägledning och föreslår att en drabbad 13-åring från Uzbekistan ska få stanna.

Under strecket
Publicerad

Efter skräckupplevelser i hemlandet har pojken mått mycket dåligt även i Sverige. När familjen i höstas fick avslag på sin asylansökan slutade han åter att äta och tala. Familjen har överklagat beslutet och Utlänningsnämnden har valt att använda fallet för att få regeringens syn.
Det handlar om ett mycket sjukt barn och nämnden anser att det finns humanitära skäl för att familjen ska få uppehållstillstånd.
Agneta Hermansson, biträdande enhetschef på Utlänningsnämnden, pekar på att dagens praxis vilar på det uttalande som regeringen gjorde om asylrätt 1994.
– Där läggs ribban högt. Det krävs livshotande sjukdom och att personen inte kan få vård i hemlandet. Möjligen kan man vara något mer generös när det gäller barn, säger hon.

Samtidigt såg nämnden i fjol något nytt, och efter sommaren en kraftig ökning av, apatiska barn bland dem som överklagade Migrationsverket avslag.
– Vi hoppas få vägledning så snart som möjligt och att den tar upp omständigheterna runt omkring ett ärende som detta, säger Agneta Hermansson.
Den asylsökande pojkens juridiska om bud, Siri Leithoff, har stor erfarenhet av att arbeta med familjer från forna Sovjetunionen. Hon hänvisar till en rad undersökningar som visat att det finns tydliga orsaker till barnens tillstånd.
– Man måste först beakta att barn har skäl att söka asyl som flyktingar, att de fruktar för att återvända till sitt hemland, säger hon.

Annons
Annons
Annons