Recension

Illuminations, 89 nationella paviljonger samt satellitutställningarBerlusconis våta dröm

SVAGT ÅR. Ljustemat på årets Venedigbiennal får ofta en alltför enkel och illustrativ tolkning. Bland de nationella paviljongerna lyser Iraks starkast med sitt tema om vattenbrist.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Monica Bonvicini, 15 steps to the virgin.

Monica Bonvicini, 15 steps to the virgin.

Foto: VENEDIGBIENNALEN
Giuseppe Bergomi, Afrika med cello.

Giuseppe Bergomi, Afrika med cello.

Foto: VENEDIGBIENNALEN
Ett färgbad i Iraks paviljong: Azad Nanakeli, Destnuej/Purification, 2011.

Ett färgbad i Iraks paviljong: Azad Nanakeli, Destnuej/Purification, 2011.

Foto: VENEDIGBIENNALEN
Rökridåer från Kinas paviljong: Yan Gong, Scented air, 2011.

Rökridåer från Kinas paviljong: Yan Gong, Scented air, 2011.

Foto: VENEDIGBIENNALEN
Annons

La blasfemía, mumlar hotellpersonalen när jag tar fram utställningskatalogen i frukostmatsalen. Samtida konst är fortfarande ett besvärligt kapitel och ogudaktiga idéer kan spridas bland gäster och personal.

Men denna upplaga av Venedigbiennalen är i själva verket en provocerande nedtonad historia där den schweiziska huvudkuratorn Bice Curiger försöker knyta ihop samtidskonsten med det katolska Italien och Venedigs konstskatter, för att inte säga med stadens turistbyrå.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons