Annons

Eva Eriksson:Berlin visade vägen mot en mänsklig modernism

När en ung Gunnar Asplund 1910 besökte Berlin kom han till en stad som präglades av både humanistisk klassicism och en kreativ nyorientering. Dynamiken visade sig även i arkitekturen, vilken kom att lämna ett avgörande intryck på den svenske arkitekten.

Under strecket
Publicerad

Fabriken som modernitetens tempel. AEG:s turbinhall i Berlin – ritad av Peter Behrens och uppförd 1909 – var förmodligen en av de byggnader som gjorde starkast ­intryck på Gunnar Asplund under hans vistelse i staden 1910.

Foto: Bildarchiv Foto MarburgBild 1 av 3

Gunnar Asplund (1885–1940) fotograferad cirka 1910. Till höger Asplund på Stockholmsutställningens kontor 1928.

Foto: IBL, TTBild 2 av 3

Gunnar Asplunds perspektivskiss över Stockholms stadsbibliotek och Observatorielunden, 1931.

Foto: Arkitekturmuseet StockholmBild 3 av 3

Fabriken som modernitetens tempel. AEG:s turbinhall i Berlin – ritad av Peter Behrens och uppförd 1909 – var förmodligen en av de byggnader som gjorde starkast ­intryck på Gunnar Asplund under hans vistelse i staden 1910.

Foto: Bildarchiv Foto MarburgBild 1 av 1
Fabriken som modernitetens tempel. AEG:s turbinhall i Berlin – ritad av Peter Behrens och uppförd 1909 – var förmodligen en av de byggnader som gjorde starkast ­intryck på Gunnar Asplund under hans vistelse i staden 1910.
Fabriken som modernitetens tempel. AEG:s turbinhall i Berlin – ritad av Peter Behrens och uppförd 1909 – var förmodligen en av de byggnader som gjorde starkast ­intryck på Gunnar Asplund under hans vistelse i staden 1910. Foto: Bildarchiv Foto Marburg

Någon av de första dagarna i juni 1910 steg arkitekten Gunnar Asplund på tåget till Berlin. Man kunde nu ta en direktvagn dit från Stockholm, sedan färjelinjen mellan Trelleborg och Sassnitz öppnats sommaren dessförinnan. Vägarna till den europeiska kontinenten stod därmed öppnare än någonsin tidigare.

Annons
Annons
Annons