Annons
X
Annons
X

Begreppet social demokrati knyter an till partiets rötter

Att den nye S-ledaren använder begreppet social demokrati har setts som att han lanserar ett nytt begrepp. Men så är inte fallet. Användningen knyter an till tidigare användningen av begreppet inom socialdemokratin och Håkan Juholt tycks därmed söka partiets ideologiska rötter, skriver Anna Friberg, doktorand i historia, med det socialdemokratiska demokratibegreppet som specialområde.

Begreppet social demokrati har en lång och gedigen historia inom svensk socialdemokrati.
Anna Friberg

Sedan presskonferensen den 10 mars har den nye S-ledaren Håkan Juholts användning av begreppet social demokrati diskuterats flitigt i medierna. På partikongressen den 26 mars använde Juholt begreppet frekvent och i söndagens Agenda på SVT fortsatte diskussionen om vad begreppet egentligen betydde.

Ett antal så kallade experter; medierådgivare, retoriker och statsvetare, försökte sig på mer eller mindre avancerade gissningar men övervägande tycktes förvirringen vara stor. Bland annat framfördes idén att lanserandet av begreppet var ett retoriskt knep liknande ”de nya moderaterna”.

Annons
X

Att social demokrati skulle vara ett nytt påhitt är ett påstående som är tämligen vanligt på pressens debatt- och ledarsidor. Till exempel skrev Expressens vänsterkrönikör Lotta Gröning den 26 mars att ”social demokrati är ett nytt begrepp som Juholt introducerar…” Det verkar även råda en tämligen enad bild av att begreppet är en retorisk figur som kan inrymma allt och kanske till och med lite därtill. Exempelvis skrev Svenska Dagbladets politiske chefsredaktör PJ Anders Linder den 27 mars att social demokrati innebär ”allt som är gott och värdefullt” och i Dagens Nyheters rapportering om den socialdemokratiska presskonferensen beskrevs Juholts tal som innehållandes ”allmänna slagord om social demokrati snarare än en ny politisk kurs för partiet”.

Den allmänna uppfattningen bland politiska experter och professionella tyckare tycks alltså vara att social demokrati är en ny retorisk uppfinning. Detta är dock inte fallet. Begreppet social demokrati har en lång och gedigen historia inom svensk socialdemokrati.

Redan efter införandet av den allmänna och lika rösträtten lanserade partiet en rad bestämningar av demokratibegreppet, däribland den sociala demokratin. Rösträtten var inte tillräcklig för att en fullständig demokrati skulle kunna betraktas som genomförd, för detta krävdes dessutom en social demokrati. Begreppet social demokrati användes i princip synonymt med social jämlikhet, ett begrepp bestående av två delar; materiell och immateriell jämlikhet. Det var den senare av dessa kategorier som socialdemokratiska användningar av social demokrati huvudsakligen syftade på.

Under 1920-talet framhölls skolreformer som en central del av den sociala demokratin; kostnadsfri undervisning, tryggat tillträde för kvalificerade till högre utbildning och undanröjande av ekonomiska hinder för utbildning stod högt på partiets agenda, men även frågor kring till exempel pensioner placerades under begreppet. Östen Undéns användning av social demokrati i tidskriften Tiden från 1924 sammanfattar hur begreppet användes av partiet i allmänhet redan vid denna tid: ”Allas gemensamma delaktighet i det goda, som samhället erbjuder”.

Och i det numer klassiska folkhemstalet från 1928 använde sig Per Albin Hansson av begreppet social demokrati då han påtalade vikten av den ”politiska demokratins kompletterande med social demokrati”. Det svenska samhället var inte någon fullständig demokrati enligt Hansson. ”Här råder visserligen en formell likhet, likheten i politiska rättigheter, men socialt sett består ännu klassamhället och ekonomiskt råder fåtalets diktatur.”

Folkhemmet skulle byggas genom en demokratiseringsprocess som startat med den allmänna rösträtten och som sedan skulle fortsätta till resten av samhället. Demokratibegreppet hade en inneboende jämlikhetsprincip, vilken syntes i den allmänna och lika rösträtten, och social demokrati syftade därmed till medborgarnas jämlikhet och deras jämlika möjligheter till exempelvis utbildning.

I sitt linjetal på partikongressen använde Juholt begreppet social demokrati 20 gånger. Till exempel gällande att: ”alla ska få ta del av det goda som växer fram”, ”skapa ett innanförskapets samhälle” och ”alla skolor håller högsta kvalitet”. Dessa användningar knyter således an till tidigare begreppsanvändningar inom partiet. Det socialdemokratiska demokratibegreppet har en lång tradition av olika demokratibestämningar. Begreppet social demokrati är traditionellt förknippat med påtalandet att rösträtten inte är tillräcklig för att det svenska samhället ska kunna betraktas som en fullständig demokrati. För att nå dit krävs ett fortsatt arbete där den politiska demokratins jämlikhetsprincip implementeras på samhällets andra områden och där den sociala demokratins förverkligande utgör en central del.

Man kan fråga sig huruvida Juholts användning av begreppet är ett resultat av att han insett vikten av partiets ideologiska rötter eller ej. Det tycks i varje fall som om de sakkunniga som hittills uttalat sig i frågan kring begreppet har glömt bort dess omistliga historiska dimension. Om begreppet antas vara historielöst ges ett vidgat utrymme för tolkningar vilket utgör en fara för såväl det sociala inslaget som för demokratin. I ett historiskt vakuum ges till exempel utrymme åt svenska demokrater av ett slag som ingen förespråkare av den sociala demokratin kan tillåta.

ANNA FRIBERG

doktorand i historia, med det socialdemokratiska demokratibegreppet som specialområde

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X