X
Annons
X

Sara Kristoffersson: Begäret ryms i en handväska

I ena stunden väcker attributen begär och i nästa är de hopplöst ute, men Muminmamman har den alltid.   Sara Kristoffersson som är gästprofessor i designhistoria på Konstfack och kritiker tittar på handväskans historia.  (Hermes) Läs hela artikeln på svd.se/kultur/understrecket/
I ena stunden väcker attributen begär och i nästa är de hopplöst ute, men Muminmamman har den alltid. Sara Kristoffersson som är gästprofessor i designhistoria på Konstfack och kritiker tittar på handväskans historia. (Hermes) Läs hela artikeln på svd.se/kultur/understrecket/ Foto: REUTERS

Handväskor är inte att leka med. Det framkom med all tydlighet genom den så kallade väskdebatten. I samband med Sisela Lindbloms roman "De skamlösa" (2007) väcktes en hätsk diskussion som kretsade kring lyxkonsumtion och köphets. Några år senare var det dags igen. Socialdemokraternas dåvarande partiledare Mona Sahlin poserade inför riksdagsdebatten ihop med de övriga partiledarna och språkrören. Vid hennes fötter stod en handväska från Louis Vuitton som bokstavligen fick folk att se rött. Bagen matchade visserligen färgen på Sahlins parti men knappast politiken. Till exempel menade Göran Greider att: "Den där väskan pekar rakt på det största problem som västvärlden har: Konsumismen."

I ena stunden väcker attributen begär och i nästa är de hopplöst ute, men Muminmamman har den alltid. Sara Kristoffersson som är gästprofessor i designhistoria på Konstfack och kritiker tittar på handväskans historia. (Hermes) Läs hela artikeln på svd.se/kultur/understrecket/

Foto: REUTERS Bild 1 av 10

Handväskor drar till sig blickar och en del luktar pengar. En väska, som Chanel till exempel kan rymma många implikationer.

Foto: PASCAL LE SEGRETAIN/GETTY IMAGES Bild 2 av 10

Muminmamman bar ju inte Chanel men alltid en svart väska som innehåller allt man kan behöva i oväntade situationer: plåster, ståltråd, karameller och näsdukar.

Foto: PASCAL LE SEGRETAIN/GETTY IMAGES Bild 3 av 10

Handväskor är inte att leka med. Det framkom med all tydlighet genom den så kallade väskdebatten.

Foto: STEFANIA D'ALESSANDRO/GETTY IMAGES Bild 4 av 10

Mona Sahlins Louis Vitton-väska som på grund av märket och priset fick folk att gå i taket.

Bild 5 av 10

Mona Sahlin poserade inför riksdagsdebatten ihop med de övriga partiledarna och språkrören. Vid hennes fötter stod en handväska från Louis Vuitton som bokstavligen fick folk att se rött.

Foto: YVONNE ÅSELL Bild 6 av 10

På 1930-talet kom axelremsväskan som vittnar om ökad rörelsefrihet. Väskan en Louis Vuitton.

Foto: STAFFAN LÖWSTEDT Bild 7 av 10

Man kan fråga sig varför just detta attribut – bland andra accessoarer som hattar och slipsar – är så pass laddat.

Foto: MICHEL PORRO/GETTY IMAGES Bild 8 av 10

Gammal Louis Vuitton annons.

Foto: STAFFAN LÖWSTEDT Bild 9 av 10

Numera köps handväskor för att väcka respekt och beundran. Det handlar dessutom – precis som andra märkesvaror – om att konstruera en identitet: att visa upp personlighet, smak och ett slags tillhörighet. (Väska Louis Vuitton 2013) Läs hela artikeln på svd.se/kultur/understrecket/

Foto: PASCAL LE SEGRETAIN/GETTY IMAGES Bild 10 av 10
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X