Annons
X
Annons
X

Befria akademin lite till

Regeringens proposition för mer självständiga högskolor tar flera steg i rätt riktning. Men det av­görande klivet återstår.

Det var på den tiden när Örebro blev universitet och gjorde statsministern till hedersdoktor.
Det var på den tiden när Örebro blev universitet och gjorde statsministern till hedersdoktor. Foto: CONNY SILLÉN /SCANPIX

I ett upplyst samhälle fungerar lärosätena som samhällets självkritiska spegel. Med den formuleringen presenterade högskole- och forskningsminister Tobias Krantz sin proposition för hur högskolornas självständighet ska öka.

Visst kan en ökad variation bland högskolorna bidra med effektivitetsvinster. Konkurrens mellan olika alternativ skapar förutsättning för förbättring över hela linjen. Men glädjande nog är det inte i första hand i sådana termer som Krantz formulerar lärosätenas syfte och mål.

I det samhälle han talar om har de inte bara en kortsiktig, instrumentell roll utan en i djupaste mening demokratisk sådan, där de bidrar till ett mångfasetterat samtal och genom att motverka maktkoncentration.

Annons
X

Propositionen tar flera steg i rätt riktning för att befria högskolorna. De ska i större utsträckning kunna besluta om organisation, studieplaner och ekonomi. De kritiska kommentarer som propositionen har mött andas oro över att högskolor nu kan komma att skilja sig åt när inte längre allt ska vara lagstadgat. Det är just det som var poängen.

Samtidigt har inte steget tagits fullt ut. Det som behövs för att verkligen göra lärosätena mer självständiga är ett större eget ansvar för finansieringen. Visserligen införs nu en ökad möjlighet att ta emot donationer. Men för att självständigheten ska garanteras på sikt behöver organisationsformen ses över. Den stiftelseform som två högskolor redan har är en variant. Regeringens utredare har föreslagit en annan, helt ny, juridisk form. Oavsett vilken modell man anser lämplig är det att hoppas på för mycket att Sverige alltid kommer att ha en högskoleminister som anser att lärosätena främst ska vara självständiga och självkritiska.

Men fria lärosäten uppnås inte bara genom att politiker hindras att formulera ständigt nya mål för verksamheten. Det finns en likriktning av tänkandet som kommer inifrån universitetsväsendet självt. Det behöver inte vara fel att det finns utbildningar som genomsyras av genusperspektiv. Men det är underligt om precis alla utbildningar gör det.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den försvinner inte automatiskt för att regeringen har avpolitiserat högskolestyrelserna.

    Ska man se en positiv sak med det stora antal högskolor som växt fram torde det ändå vara att de möjliggör en större idémässig spridning. Men då krävs också en större organisatorisk frihet.

    Vad svensk högre utbildning behöver är inte främst ett paradigmskifte, utan att olika paradigm tillåts existera samtidigt.

    Annons
    Annons
    X

    Det var på den tiden när Örebro blev universitet och gjorde statsministern till hedersdoktor.

    Foto: CONNY SILLÉN /SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X