Annons
X
Annons
X

Alla ska lära sig moderna språk

Nästan var tredje elev läser inget språk utöver svenska och engelska i grundskolan. Vi vill att ämnet moderna språk ska bli obligatoriskt. Men för att möjliggöra det måste vi samtidigt råda bot på dagens brist på behöriga lärare inom moderna språk, skriver Ibrahim Baylan (S), utbildningspolitisk talesperson.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

BRÄNNPUNKT | SPRÅK

Det är långt ifrån bara elever som har stora svårig­heter med sin skolgång som inte läser moderna språk.
Ibrahim Baylan

Sverige är ett exportland och vi lever i en alltmer global värld. För att Sverige fortsatt ska kunna konkurrera krävs en välutbildad befolkning. Dagens unga måste ständigt utveckla sina färdigheter och kompetenser för att kunna ta framtidens jobb. En viktig kompetens för konkurrenskraft är kunskaper i flera språk.

I grundskolan läser nästan var tredje elev inget språk utöver svenska och engelska. Många elever som påbörjar språkstudier hoppar dessutom av. Skolverkets statistik visar att 85 procent av eleverna läser moderna språk i årskurs 7 men i årskurs 9 är det bara 70 procent som fortfarande studerar ämnet. Elever som har föräldrar med kortare utbildningsbakgrund är överrepresenterade bland dem som väljer bort moderna språk. Så här kan det inte få fortsätta.

Annons
X

Trots att språkkunskaper blir allt viktigare är ämnet moderna språk inte obligatoriskt i grundskolan. Skolan är skyldig att erbjuda moderna språk men det är möjligt för eleven att välja bort det. Det finns ingen anledning att särbehandla ämnet moderna språk. På samma sätt som andra ämnen i grundskolan är obligatoriska så ska moderna språk vara det.

Antagningsreglerna till högskolan har ändrats så att moderna språk ger möjlighet till högre meritpoäng och därmed större möjligheter att komma in på önskad utbildning. Mellan- och högstadieelever ska inte så tidigt tvingas välja bort språkstudier och därmed ta beslut som påverkar deras framtidsmöjligheter långt senare i livet.

Kunskapskraven för ett godkänt betyg i moderna språk är satta så att det är rimligt för de flesta elever att nå målen på samma sätt som i andra obligatoriska ämnen. Skolinspektionen har i rapporten ”Moderna språk” visat att bland dem som hoppar av språkstudierna finns många elever som bedöms klara kraven. Det är långt ifrån så att det bara är elever som har stora svårigheter med sin skolgång som inte läser moderna språk. Det handlar om nästan var tredje elev – fler pojkar än flickor. Så många är inte i behov av att plocka bort ett ämne för att klara grundskolan.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Språkundervisningen behöver utvecklas och bedrivas på ett sätt som motiverar eleven. Det kräver en utveckling av didaktiken och att stoffet är intresseväckande och anpassat efter elevernas förutsättningar och behov. Undervisningen bör också i större utsträckning bedrivas på det språk som ska läras.

    Runt om i våra skolor är det dessutom mycket vanligt att det i stället för moderna språk ges ett ”hemkokt” ämne som kallas svenska/engelska. Det är en verksamhet vars mål och syfte, enligt Skolinspektionen, inte är tydligt för vare sig eleverna, lärarna eller skolledarna. En verksamhet som saknar kursplan och betyg. En forskningsstudie av svenska/engelska av Tholin och Lindqvist från 2009 visar att undervisningstiden ofta används som pluggtid inför prov och för läxläsning. Det är en skandal att elever inte ges den undervisning de har rätt till.

    Det bör inte längre vara möjligt att välja bort moderna språk. Däremot bör modersmål, minoritetsspråk och teckenspråk vara likställt med moderna språk om ämnet bedrivs på en lika eller högre nivå och om eleven vill det.

    Elever som har det svårt ska få stöd för att klara sina studier i moderna språk. Rätten till stöd är inte begränsad till vissa ämnen. Elever med större inlärningssvårigheter kan dock få en mer krävande skolgång när moderna språk görs obligatoriskt. Det är vi medvetna om. När det gäller den här elevgruppen finns en möjlighet att inom ramen för ett åtgärdsprogram ge särskilt stöd i form av anpassad studiegång och ta bort ett ämne om det bedöms nödvändigt. Men att moderna språk ska kunna väljas bort utan att det bedöms som nödvändigt är inte rimligt.

    Vi vill att moderna språk ska göras obligatoriskt i grundskolan. För att möjliggöra denna förändring måste vi samtidigt råda bot på dagens brist på behöriga lärare inom moderna språk. I synnerhet bland de lärare som är inriktade mot att jobba i årskurs 7–9. För att kunna höja kvaliteten i undervisningen måste vi ha behöriga och legitimerade lärare. Läraryrket måste stärkas och utvecklas så att fler unga ser det som sitt drömyrke.

    För att vända den negativa resultatutvecklingen i skolan behövs inte fler skattesänkningar – det behövs investeringar i skolan, i lärarna och i mindre klasser. Det behövs inte låga kunskapskrav – det behövs höga ambitioner tillsammans med kraftfulla och tidiga insatser för eleverna.

    IBRAHIM BAYLAN (S)

    utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande för riksdagens utbildningsutskott

    Mer debatt om språk i skolan:

    Bör alla lära sig ett tredje språk? svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X