Annons
Recension

Bauhaus grundare bäst på att bygga kulten kring sig själv

Walter Gropius och Bauhaus i Dessau, Tyskland.
Walter Gropius och Bauhaus i Dessau, Tyskland.

Bauhaus grundare Walter Gropius var förmodligen bättre på att bygga upp sin egen berömmelse än vad han var på att rita hus. Två nya böcker komplicerar kulten kring den 100-årsjubilerande skolan som kom att revolutionera formgivning och byggnadskonst.

Publicerad

Hundra år efter dess tillkomst år 1919 verkar Bauhaus stå för någonting av det bästa som skapades i arkitekturens moderna historia: en ljus, öppen och funktionell byggstil, enkla, praktiska, vackra saker, en lätt eller avskalad stil som snabbt spred sig över hela världen. Om Tyskland någon gång stått för det goda, så måste det väl ha varit när Mies van der Rohe upphöjde den enkla lådan till arkitekturens grundmönster, när Marcel Breuer ritade gungande fåtöljer i stålrör och när Marianne Brandt formade serveringskärl i metall, så att de framstod som små geometriska skulpturer.

Sanningen är dock betydligt mera komplicerad. Till att börja med var den främsta inspirationen till Bauhaus knappast särskilt människovänlig eller ens modern. Den nya skolan var i grunden påverkad av esoteriska teorier, exempelvis de som den ryska ockultisten Madame Blavatsky förde fram i sin bok ”Isis unveiled” (1887). Inte heller var Bauhaus till en början någon plats där man kämpade för kulturella eller tekniska framsteg. Tvärtom var den lika romantisk som reaktionär och ville återskapa den medeltida byggnadshyttan, då man avskydde en arkitektur i stål och glas. Walter Gropius, skolans grundare och förste rektor, talade under denna tid om en framtida enhet mellan ”konsten och folket”.

Annons
Annons
Annons
Annons