X
Annons
X

Bättre beredskap för kriser

Tio år har gått sedan bil- och passagerarfärjan M/S Estonia gick till botten med 989 människor ombord. Det är den svåraste sjökatastrofen i Europas moderna historia. Sedan dess har krisberedskapen höjts väsentligt i ledningarna för både företag och myndigheter.

Estoniakatastrofen drabbade Sverige hårdast av de nationer som hade passagerare ombord på olycksfärjan. Av 852 omkomna var 501 från Sverige. Totalt var det endast 137 personer som räddades ur det iskalla vattnet.
Estoniakatastrofen drabbade Sverige hårdast av de nationer som hade passagerare ombord på olycksfärjan. Av 852 omkomna var 501 från Sverige. Totalt var det endast 137 personer som räddades ur det iskalla vattnet.

Strax efter klockan ett på natten den 28 september 1994 började Östersjöns vatten forsa in på Estonias bildäck. Det stora fartyget vattenfylldes och sjönk på mindre än en timme. Klockan tio i två var Estonia helt borta från havsytan. Det senare så omtalade bogvisiret och bilrampen hade slitits loss i det hårda vädret. 137 personer räddades, men 852 omkom sydväst om finska Utö.
Vid sidan av Palmemordet och knivdådet mot Anna Lindh är Estoniahaveriet det svåraste nationella trauma Sverige
genomgått under de senaste årtiondena. Både företag och myndigheter har dragit viktiga lärdomar av händelsen. Birgitta Darrell, seniorrådgivare på den drygt två år gamla Krisberedskapsmyndigheten, menar att Estonias förlisning fungerade som en väckarklocka.

Estoniakatastrofen drabbade Sverige hårdast av de nationer som hade passagerare ombord på olycksfärjan. Av 852 omkomna var 501 från Sverige. Totalt var det endast 137 personer som räddades ur det iskalla vattnet.

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X