Annons

Båtägare: Stockholm sänker sitt varumärke

Foto: Tomas Oneborg

Mycket av Stockholms unika båtliv riskerar nu bokstavligen att gå upp i rök när många båtklubbar tvingas fördubbla sina avgifter, skriver båtägaren Per Lundqvist.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Per Lundqvist.

Foto: Privat Bild 1 av 1

DEBATT | STOCKHOLMS BÅTLIV

Stockholm – ”Staden mellan broarna” eller ”Nordens Venedig” – är för många den vackra staden med det exotiskt rika båtlivet, med fritidsbåtklubbar centralt innanför tullarna.

Utan tvekan en turistattraktion och en av grundpelarna i Stockholms varumärke som en modern, mänsklig huvudstad, med bevarade band till sin historia som hamnstad.

Nyligen i SvD uppmärksammades det faktum att Stockholms stad nu chockhöjer – fördubblar – arrendeavgifterna för stadens 80-tal ideella båtklubbar.

Skälet som anges är att underhållet på bryggor och hamnanläggningar, som är stadens ansvarsområde, är så eftersatt att det under en tioårsperiod beräknas krävas 187 miljoner kronor för upprustning.

Och det är klart, kostar det så kostar det. Men frågan är dels hur underhållet har kunnat hamna så i bakvatten, om inte det är en misskötsel och dels om det är rimligt att detta – pang tjong! – bara ska kunna debiteras de ideella båtklubbarna?

Sett med en marknadsförares ögon är båtlivet en tillgång och en viktig pusselbit i byggandet – och vårdandet – av stadens varumärke. En stad som lever och myllrar av mänskligt liv, både på land och på vatten. Och när det gäller båtlivet talar vi inte primärt om flytande husbilar med flera våningar eller dagens moderna jättelika segelbåtar med dubbla rattar, tv-antenn med mera – utan om den för omvärlden unikt bevarade träbåtsflottan som är ett kulturarv och ett bevis på väldigt många människor engagemang.

Annons
Annons

Det är faktiskt så att Sverige, med sin skärgård, kan stoltsera med världens mest intakta samling träbåtar – både segel- och motordrivna.

Och mycket av detta riskerar nu bokstavligen att gå upp i rök när många båtklubbar tvingas fördubbla sina avgifter.

Det är inte i första hand välavlönade karriärister mitt i livet som vårdar sina skärgårds-22:or eller nordiska folkbåtar. Det är fortfarande påfallande många äldre som under hela sina liv har lagt sin fritid på båtlivet. Äldre personer utan pensionsförsäkringar som i dagens Sverige har blivit en allt mer utsatt grupp, med allt mindre ekonomiska marginaler.

Även om intresset och engagemanget är detsamma som tidigare, så finns det naturligtvis en gräns för hur mycket det får kosta.

Och kostar det för mycket, vad gör man då? Säljer båten, på en marknad som är helt död för äldre båtar? Försöker hitta en annan båtklubb utanför Stockholms stad – i SvD-artikeln nämndes att avgifterna på Lidingö bara var en tredjedel av vad Stockholms höjning innebär?

Och lyckas inget annat så återstår bara att bekosta frakten av båten till närmaste majbrasa och elda upp den.

I någon mening kan hela den här situationen kännas lite som en fläkt från 60-talet då stadsplanerarna och Hjalmar Mehr rev halva Norrmalm för ett effektivitetstänkande och en vision som visade sig vara helt fel.

Likheten med den aktuella fördubblingen av båtavgifterna är möjligen att det är ett tjänstemannavälde som fått stort svängrum. Med lönsamheten för ögonen har de gjort en kliniskt korrekt uträkning som slutar med en nota för båtlivet på 187 miljoner kronor!

Annons
Annons

Per Lundqvist.

Foto: Privat Bild 1 av 1

En framtid med lika segregerade fjärdar runt innerstan som bostadssituationen på landbacken, där det bara är de mest penningstarka som finns kvar känns lika lockande som en promenad bland betongen i resterna av Klarakvarteren. Som en blandning av ren rå lyxkonsumtion och Sovjetunionen, som Lasse Berghagen kanske skulle uttrycka det.

Min uppmaning till politikerna i Stockholms Stadshus är att ta över rodret i den här frågan och lösa underhållsbehovet och kostnaden på ett rimligt sätt.

Även om inte politikerna i första hand sysslar med marknadsföring så räcker det med vanligt sunt förnuft för att inse värdet av att bevara det ideella båtlivet i Stockholms stad – och i stället lägga hela summan på goodwill-kontot.

Per Lundqvist
båtägare

Per Lundqvist.
Per Lundqvist. Foto: Privat
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons