Annons
X
Annons
X

Viktigt att prata om laddade ord

ORDVAL ”Vi måste prata om hur vi pratar om det” menar Barakat Ghebrehawariat som ofta föreläser om rasism och fördomar. – Ordet ”färgad” påtalar till exempel att en person som inte är vit är avvikande. Det summerar vithetsnormen, säger han.

”Jag har arbetat med de här frågorna i femton år och bott i en brun kropp i hela mitt liv och till och med jag rasifierar. Jag tror att vi alla skulle må bra av att se att vi internaliserar vithetsnormen”, säger Barakat Ghebrehawariat.
”Jag har arbetat med de här frågorna i femton år och bott i en brun kropp i hela mitt liv och till och med jag rasifierar. Jag tror att vi alla skulle må bra av att se att vi internaliserar vithetsnormen”, säger Barakat Ghebrehawariat. Foto: LARS PEHRSON

ATT LEVA I VITA RUM | DEL 3 EN SERIE OM ETT (O)SYNLIGT FÖRTRYCK.

Vi träffas på en restaurang på Östermalm. Barakat Ghebrehawariat pratar snabbt och associativt. Det eftertänksamma samsas med det impulsiva; teorin (varför?) glider över i praktik (hur förändrar vi någonting?) och sedan tillbaka igen (vad betyder allting?). Tittar du på hans CV ser du att han är kulturarbetare, statsvetare, journalist, poet och social entreprenör.

Han sitter också med i Rättviseförmedlingens styrelse. Själv föredrar han att kalla sig för demokratiagent.

– Ser jag ett problem vill jag lösa det, därav epitetet.

Annons
X

Hans problemlösningsiver har emellertid haft sitt pris. Nästan halva hans svarta mustasch har blivit vit. En läkare har sagt att det förmodligen beror på stress.

**Barakat Ghebrehawariat **berättar om sin klassresa, från en modest uppväxt i Tensta, till bostad i Stockholms innerstad och ett konsultarbete som han brinner för. När han var liten var hans mamma noggrann med att han och hans syskon aldrig skulle känna sig fattiga, varken socialt eller ekonomiskt. Han var med i Scouterna, spelade fotboll med Brommapojkarna, gjorde utflykter till Stadshuset och Skansen.

– Jag lärde mig att det fanns en värld som var väldigt olik min. Och jag lärde mig att röra mig i vita rum med en brun kropp.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    För några dagar sedan var han med en god vän som också har en brun kropp på en restaurang där alla andra besökarna kunde klassificeras som vita. Alla dessa fick karaffer på sina bord. Barakat Ghebrehawariat och hans vän fick sitt vatten i glas. De diskuterade om det handlade om rasism.

    – De fem minuterna hade jag hellre pratat om min väns dotter i stället för att vara irriterad och misstänksam.

    Om det rörde sig om ett misstag eller om de faktiskt blev sämre behandlade på grund av sitt utseende är inte det viktiga, menar Barakat Ghebrehawariat.

    – Det handlar inte alltid om rasism, men vad gör det med oss när vi ständigt måste fundera? Vad är det för ett samhälle som gör att vi måste tänka så?

    Han säger att man inom feminismen pratar om ”navigation by fear”, det vill säga att kvinnor undviker vissa rum under vissa tider för att de är rädda för ett manligt, ofta sexualiserat, våld. Ibland är det en befogad rädsla, ibland inte.

    **Det finns emellertid **ett reellt problem med våld riktat mot kvinnor, på samma sätt som diskriminering och våld riktat mot icke-vita kroppar är någonting som existerar.

    – Jag har undvikit vita platser och varit spänd i vita rum. Jag har suttit på seminarier och skakat bara för att jag känt mig så otroligt nedgraderad, marginaliserad och reducerad.

    **Medan vi pratar **ringer hans telefon flera gånger. Olika institutioner och skolor vill att han ska komma och föreläsa, bland annat om rasism och fördomar. Demokratiagenten rycker ut.

    – För mig är det viktigt att vi pratar om att prata om det, det vill säga om vårt språkbruk och våra ordval.

    Han tar upp exempel på ord som han har problem med. Invandrare är ett av dem.

    – Det är ett substantiverat verb. Det är egentligen någonting man gör, man invandrar. Det är inte en identitet.

    Han ogillar ordet färgad lika mycket. Han tycker att det påtalar att en person som inte är vit görs till avvikande.

    – Det summerar vithetsnormen helt enkelt.

    För att kunna prata om rasism och fördomar är det viktigt med användbara begrepp, menar Barakat Ghebrehawariat.

    – Men vi måste bli bättre på att förklara vad vi menar.

    Vad menas då med exempelvis ”rasifiering”? Och hur är ett sådant begrepp användbart, när det retar upp en del människor?

    **Barakat Ghebrehawariat **säger att ”rasifiering” i grunden är ett akademiskt begrepp som är tacksamt att använda för att det signalerar en social process som utgår från maktstrukturer där vitheten är överordnad.

    – Någonting görs, någon tillskrivs egenskaper utifrån hur hen ser ut och var hen antas komma ifrån. Allt som har ändelsen -iering signalerar just en process.

    Men om man är ”färgblind” och väljer att bara se till personen, blir inte hela resonemanget om ”ras” som social konstruktion överflödigt eller destruktivt?

    – Jag har arbetat med de här frågorna i femton år och bott i en brun kropp i hela mitt liv och till och med jag rasifierar. Jag tror att vi alla skulle må bra av att se att vi internaliserar vithetsnormen. När du ringde trodde jag att du var en vit snubbe från Norrland, men när jag träffar dig ser jag att det inte är så. Jag antar alltså att du är vit och skäms lite när jag märker att jag har fel.

    Simon Löfroth

    Annons
    Annons
    X

    ”Jag har arbetat med de här frågorna i femton år och bott i en brun kropp i hela mitt liv och till och med jag rasifierar. Jag tror att vi alla skulle må bra av att se att vi internaliserar vithetsnormen”, säger Barakat Ghebrehawariat.

    Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X