Annons

Bara sagan kan rädda honom i en hård värld

Foto: (c) The estate of Italo Calvino

Tioårige Pin, en föräldralös odåga, är huvudperson i Italo Calvinos debutroman, som nu för första gången kommer på svenska. Platsen är norra Italien, tiden krigsslutets partisanstrider.

Under strecket
Publicerad

Skärpan i språket och ordknappheten, den både sakliga och sinnliga stilen – de är kännetecknen för den bästa italienska litteraturen efter andra världskriget. Inget onödigt. Jag frågar mig ibland: varifrån kommer den här förmågan att gå rakt på sak, hos Montale och Pasolini bland poeterna, hos Moravia, Morante och Ferrante bland romanförfattarna? Beror den på ljuset, Medelhavsljuset, som med sina tydliga skuggor och dagrar kräver exakthet? Eller har den rötterna i ekonomin hos den romerska antiken, Vergilius, Ovidius, Horatius, Cicero?

Kanske både-och. Fast man måste i så fall lägga till samtidskänslan i Italien efter andra världskriget: viljan till en ny början efter fascismens decennier av ytlighet och propaganda, förljugenhet och censur. Som reaktion mot allt detta uppstod neorealismen i litteratur och film, den nya realism som egentligen var ett återknytande till en tidigare: 1800-talets samhällskritiska roman hos Giovanni Verga, knappheten hos Hemingway, fascisttidens fåtaliga frispråkiga böcker, märkvärdigast Elio Vittorinis ”Samtal på Sicilien” från 1939. Och på filmens område gällde den genomskådande franska realismen hos Renoir och Carné som förebilder.

Annons
Annons
Annons