Annons

”Bara hårdare tag mot unga räcker inte”

SiS ungdomshem Tysslinge, fd Hågaanstalten. Arkivbild.
SiS ungdomshem Tysslinge, fd Hågaanstalten. Arkivbild. Foto: Marcus Ericsson/TT

Säkerhetsklassning för de statliga ungdomshemmen är en återvändsgränd. Det är sorgligt och ett svek att samhällets mest utsatta ungdomar inte får den vård de har rätt till, skriver Peter Andersson, socionom och psykoterapeut.

Under strecket
Publicerad

Peter Andersson.

Foto: Stockholms universitet

Är det en tyst utveckling mot inrättande av ungdomsanstalter som regeringen tagit initiativ till? Statens Institutionsstyrelse (SiS) fick den 14 oktober 2020 i uppdrag av regeringen att säkerhetsklassa alla Sveriges 22 särskilda ungdomshem samt inrätta säkerhetsavdelningar inom den slutna ungdomsvården. Det är troligt att bakgrunden bland annat är de tre rymningar från två olika SiS-institutioner som inträffade tidigare i år. Men frågan är om ett så litet antal individer ska få en sådan stor betydelse när SiS ska utvecklas.

Varje år placeras cirka 1100 ungdomar på SiS, främst unga pojkar, och i huvudsak placeras de utifrån sitt vårdbehov. De placeras alltså för att de behöver vård. Ungdomarna är ofta kända sedan tidigare av andra myndigheter, till exempel socialtjänst och polis. Det är också känt att dessa ungdomar har en omfattande psykosocial problematik som kräver vård som tar tid. De ungdomar som placeras på SiS på grund av att det finns ett vårdbehov kommer med de nya förslagen därmed att infogas i ett system som mer och mer liknar inrättandet av ungdomsanstalter.

Annons
Annons
Annons