Recension
Bara att ge sig hän – skamlöst romantiskt
Huvudpersonen i Nicole Garcias åttonde långfilm är släkt i rakt nedstigande led med 1800-talets vilda romanhjältinnor Catherine Earnshaw i ”Svindlande höjder”, Emma Bovary och Anna Karenina, kvinnor som drömmer om det stora livet och tror att de har rätt att välja. Gabrielle har samma brinnande begär efter att leva fullt ut till både kropp och själ, stick i stäv med den förkvävande omgivningen.
När vi först träffar Gabrielle är hon en välklädd och välfriserad hemmafru som tillsammans med sin man är på väg till sonens pianouppspel i Lyon. En förbiskymtande gatuadress kastar henne bokstavligt ut ur bilen och tillbaka till hennes uppväxt på landet i 50-talets Sydfrankrike.