Annons
X
Annons
X

Bankgarantier är en kassako för staten

Riksgäldens garantiprogram för bankerna närmar sig sin slutliga avveckling. Staten har tjänat nära 6 miljarder kronor på krisåtgärden.

Foto: TOMAS ONEBORG

Nu är det bara investeringsbanken Carnegie kvar på listan över banker som ska betala staten för sin medverkan i garantiprogrammet. När banken under nästa år väl betalar sin skuld på nära 1 miljard kronor läggs programmet ner helt och hållet, enligt ett dokument från Riksgälden.

– Jag tycker att det var en lyckad åtgärd. Den sattes in när svenska och utländska banker hade finansieringsproblem och därför behövde den här typen av statligt stöd, säger Lars Hörngren, chefsekonom på Riksgälden och tidigare ordförande i Finanskriskommittén.

– Det faktum att programmet har gett sex miljarder kronor till statskassan är i viss mån en indikation på det.

Annons
X

Varför behövdes programmet?

– Det var för att säkra kreditgivningen under kristiden. BNP föll för att exporten drabbades men den inhemska konsumtionen tuffade ändå på någorlunda väl. Det berodde på att det fanns krediter att tillgå. Man stabiliserade ekonomin.

Inga garantier infriades, hur vet ni att banksektorn inte klarat sig på egen hand?

– Det ingenting man chansar med. Man kan inte ha banker som inte får finansiering. Då vet man med visshet att de fallerar och fallerar stora banker blir det stora konsekvenser.

Åtgärden infördes 2008. Den dåvarande regeringen ville göra den pågående finanskrisen mindre svettig för bankerna och bolåneinstituten i Sverige. Därför öppnade man genom programmet för att de finansiella instituten mot avgift kunde avtala med staten om garantier för sin belåning.

Sammanlagt ställdes bankgarantier för 354 miljarder kronor i programmet. Ingen av garantierna behövde infrias. Likväl har staten ersatts av bankerna som deltog i garantin.

Det har genererat nettointäkter för staten på 5,9 miljarder kronor, Carnegies förväntade betalning inräknat.

Annons
Annons
X
Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X