Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Kommentar

Louise Andrén Meiton: Bankerna verkar skraja för bopriserna

Är det läge att skåla i champagne eller Ramlösa? Med bara dagar kvar av 2016 kommer både lugnande och oroande signaler från hushållen.

Hushållens skulder
Foto: Tomas Oneborg

Låt oss börja med siffrorna. Svenskarnas bostadslån fortsätter att öka och var i slutet av november månad 2 882 miljarder kronor. Ökningstakten, jämfört med månaden innan, var 7,8 procent, att jämföra med 7,9 procent i november, enligt SCB.

De som föredrar att se livet från den ljusa sidan kommer nu poängtera att ökningstakten fortsätter att mattas av. En och annan politiker kommer troligen förklara avmattningen med det nyligen införda amorteringskravet och passa på att samtidigt slå sig för bröstet för den breda politiska enigheten.

Andra förklaringar som höjs är att Riksbanken har sänkt klart och att boräntorna därför har slutat att falla. Om hushållen på allvar tror att räntorna kommer stiga bör det bromsa deras vilja att ta på sig stora lån.

Annons
X

Det finns en tredje förklaring. Bankerna. Konkurrensen på svensk bolånemarknad är minst sagt dålig. På senare tid kommer signaler om att banker hellre förlorar bolånekunder än får nya. Det vore inte orimligt om även bankerna har dragit öronen åt sig och börjat oroas av de stigande bostadspriserna.

Glöm inte heller att det byggs mycket runt om i Sverige just nu. De fastigheter som sträcker sig mot skyn är ofta relativt dyra bostadsrätter. För att köpa en sådan krävs i de flesta fall ett bolån. När en ung person köper sin första bostad blir ökningstakten givetvis jättestor. Statistiken säger ingenting om hur stor del av de ökande bolånen som består av just förstagångsköpare.

Boräntor brukar svenskarna vara duktiga på att betala, men frågan är vad som händer med övrig konsumtion framåt.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Med optimistiska glasögon kan SCB:s färska siffror tolkas som ett tecken på just den pyspunka som är landets politikers och bankers våta dröm.

    Men, för som alltid finns det ett men också.

    De som har en lite mer dyster syn på tillvaron kommer argumentera på ett helt annat sätt och jämföra ökningstakten av skulderna med inkomsterna. Det är ju trots allt pengarna som kommer in på lönekontot som ska betala räntorna.

    Konjunkturinstitutet räknar med att nästa års löneavtal kommer att bli lägre än årets, och att timlönerna kommer att öka med 3 procent nästa år. Att jämföra med skuldernas tillväxttakt på närmare 8 procent.

    Dysterkvistarna kommer att poängtera att växande obalanser innebär ökade risker. Pengarna på lönekontot ska ju räcka till också den dag då boräntan är 2 procent, eller 3 procent, eller 4 procent.

    Boräntor brukar svenskarna vara duktiga på att betala, men frågan är vad som händer med övrig konsumtion framåt. Hur många restaurangbesök och resor blir inte av? Hur många bilar, tv-apparater eller klädesplagg lämnas kvar i butikerna?

    Debatten om hushållens skulder lär fortsätta för lång tid framöver. Om det är läge att skåla i champagne eller i Ramlösa är upp till var och en att bestämma.

    Annons
    Annons
    Annons
    X
    Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X