Annons
X
Annons
X

Banker: FI-krav kan ge dyrare bolån

Finansinspektionen vill fortsätta höja de så kallade riskvikterna för bolån, vilket tvingar bankerna att hålla mer pengar i reserv.

Av TT
(uppdaterad)

Det betyder dyrare bolån, slår Swedbank snabbt fast.

Finansinspektionen bedömer att svenska storbanker har god motståndskraft även mot kraftiga konjunkturförsämringar. Men den höga skuldsättningen gör att det är rimligt att fortsätta höja bankernas så kallade riskviktsgolv för bolån till 25 procent, från dagens 15 procent, anser FI.

Skuldsättningen hos hushållen kan nämligen hota den finansiella stabiliteten, skriver FI i sin årliga rapport Risker i det finansiella systemet.

Annons
X

– Då måste vi har mer kapital bundet och då går bopriset upp, säger Swedbanks kommunikationsdirektör Peter Borsos i en första snabbkommentar.

Inspektionen räknar med att det kommer att höja bolåneräntorna med som högst 0,2 procentenheter. Enligt FI-chefen Martin Andersson beräknas det strypa hushållens konsumtionsutrymme med 4-5 miljarder kronor.

– Men det är också rimligt att bankerna tar en del av kostnaderna, säger han på en pressträff.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Finansminister Anders Borg (M) är positiv till förslaget som han tycker är väl avvägt.

    – Det förefaller klokt, som ju även Riksbanken framhållit, att man nu höjer riskvikterna för bostadslån, sedan får man naturligtvis utvärdera hur det slår och så får man se vilka steg som därefter kan bli nödvändiga, säger Borg.

    TT: Är detta ett bra sätt för att få hushållen att låna mindre?

    – Ja, både IMF, Riksbanken, Finansinspektionen och även finansdepartementet har gjort bedömningen att en justering av riskvikterna gör banksystemet mer robust.

    TT: Men om boräntan blir högre, då blir det väl svårare för hushållen att amortera?

    – Vi har inte någon anledning att värna bankernas marginaler. Samtidig som det här sker så är det ju också så att bankernas finansieringskostnader gradvis blir lägre när de blir säkrare. Och säkrare banker bör rimligen kunna leda till att man kan acceptera lägre avkastning från ägarna sida. Det är ytterligare en diskussion som ska tas, säger Borg.

    Att FI väljer att höja kapitalkraven mot just bolånen, i stället för att höja kapitalkraven på bankerna rent allmänt, i det här skedet ska ses i skenet av att myndigheten vill rikta ljuset på bolånen där utlåningen ständigt ökar. Kreditgivningen till företagen har däremot inte ökat särskilt mycket och FI vill undvika att företagen får högre räntor.

    En höjning av riskviktsgolvet från 15 till 25 procent beräknas binda ytterligare 32 miljarder kronor i de svenska storbankerna, enligt FI.

    FI ser även storbankernas stora beroende av marknadsfinansiering, i stället för inlåning, som en risk. ”Storbankerna bör på sikt vara återhållsamma med utdelningar då deras marginaler utöver buffertkraven är små”, skriver inspektionen.

    Erik Durhan, presschef på Nordea, pekar på FI:s egen bedömning om hur räntorna kan komma att påverkas.

    – Det är väl naturligt att om man inför en reglering så kan det slå igenom på priserna. Men det finns väldigt många saker som påverkar. Det som avgör bolåneräntorna är våra upplåningskostnader. Vi har fördelaktiga villkor, och det får genomslag på räntorna, säger han.

    Om nya regler kommer att påverka utdelningen till aktieägarna är en fråga för styrelsen, säger Erik Durhan. Men enligt honom har tidigare höjning av riskviktsgolvet inte haft några avgörande effekter varken för banken eller kunderna.

    I scenariot med kraftig ekonomisk försämring i Sverige har FI räknat med att bankerna gör kreditförluster i storleksordningen 260 miljarder kronor under perioden 2014 till 2016. Detta klarar bankerna bra. Två av de fyra storbankerna, Swedbank och Handelsbanken, lyckas då ändå visa vinst efter skatt under perioden medan Nordea gör det sämsta resultatet av de fyra.

    Finansinspektionen har ännu inte mandat att lägga på bankerna mer kapitalkrav på bolånen. Först måste regering och riksdag klubba en ny banklag, vilket Martin Andersson räknar med kommer att ske i vår.

    Sen kommer FI driva genom detta.

    – Men vi berättar det här nu. Det är viktigt att företagen får reda på det här i god tid, säger Andersson.

    Stockholm TT

    Annons
    Annons
    X
    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X