X
Annons
X

Baltflyktingarna har bitterheten gemensamt

För 60 år sedan flydde drygt 30 000 människor hit undan Sovjets ockupation av Baltikum. Den första stora flyktingvågen till Sverige i modern tid. De flesta flyktingarna kom från Estland. En av dem är Jaak Saving som minns hur han och hans familj utan några ägodelar kom ombord på en skuta över Östersjön. – Gemensamt för alla flyktingarna har varit bitterheten, säger han. Och efter 60 år känns fortfarande Estland väldigt hemtamt.

Det är 60 år sedan, och Jaak Saving var tio år. Han minns spänningen när hans far satt vid skrivbordet i Tallinn och förfalskade en passersedel till hamnen som var avstängd av tysk militär.
Staden var i kaos, tyska militärtransporter på gatorna, ryssarna var på väg. Oron efter bombningarna i mars fanns kvar, många tänkte på flykt. Rein Saving, advokat och företagare, hade blivit internerad redan vid första sovjetiska ockupationen 1940. Han förstod att nästa gång var det Sibirien som gällde.
Jaaks äldre halvsyster blev kvar. Hon hamnade i just Sibirien tio år för en pamflett hon skrev som skolflicka.
– Föräldrarna hade gett upp hoppet att komma till Sverige. Men så kom budet om en annan båt, med bara en halvtimmes varsel. Vi hann inte packa någonting, absolut ingenting. Vi stack iväg till hamnen precis som vi stod och gick.
– För mig var det ett äventyr. Det ska du komma ihåg: för barn är det skrämmande, men ändå ett äventyr.

Under sensommaren och hösten 1944 kom tiotusentals baltiska flyktingar till Sverige. Siffrorna är osäkra, uppgiften 25 000 ester och 7 000 estlandssvenskar kan vara i överkant. Dessutom kom drygt 4 000 letter och drygt 500 litauer. Estländarna blev den första stora flyktinggruppen till Sverige i modern tid.
Hamnen i Tallinn var under flygbeskjutning, berättar Jaak Saving. Genom kaoset lotsade pappan sina tre barn och sin fru som väntade barn.
– Landgången drogs in innan pappa kommit ombord. Han slets ombord över relingen.
Natten på sjön var först lugn, med månsken. Sedan blåste det upp, det gungade ordentligt. Spyor överallt, av skräck blandat med sjögång, det luktade över hela båten.
– När vi så småningom kom i land i Visby fick vi mat, och det var sött allting. Vi fick köttbullar och sagogrynssoppa, och allt var sött, köttbullssåsen också. Jag kommer ihåg att vi låg i en gymnastiksal, på halm.
Resan över Östersjön är inte lång, och höststormarna hade inte börjat. Men andra har berättat om resor i öppna båtar, om beskjutning av sovjetiskt flyg. Men de flesta flydde i ganska stora båtar, anser Jaak Saving.
– Man talar ju om att många kom i småbåtar, men jag har aldrig träffat någon som flydde i roddbåt.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X