Annons

Balansera kapitalism och demokrati handlar om politisk vilja

Att de med förmögenheter har större möjlighet att göra sina röster hörda än dem som knappt eller inte alls får ekonomin att gå ihop förvånar nog ingen. Men är det rimligt att mer pengar också berättigar till mer inflytande över samhällets form och utveckling? Vi efterlyser ett större självförtroende och högre svansföring hos våra förtroendevalda på det här området, skriver Dan Andersson och Monika Arvidsson.

Publicerad

Om drygt två decennier kommer koncentrationen av förmögenheter i Sverige att vara densamma som år 1900. Den rikaste procentens andel ökar från cirka 40 procent till cirka 60 procent, om utvecklingen skrivs fram från år 2006 till år 2035. Förhoppningsvis satte nu en och annan läsare kaffet i vrångstrupen. För en framtid som innebär ett motsvarande läge som senast rådde vid industrialismens genombrott och före demokratins intåg, känns nog för de flesta som ett hisnande kliv tillbaka i utvecklingen.

Att de med förmögenheter har större möjlighet att göra sina röster hörda än dem som knappt eller inte alls får ekonomin att gå ihop i slutet av månaden, förvånar nog inte många. Men är det ofrånkomligt att rika får bestämma mer än fattiga? Är det rimligt att mer pengar också berättigar till mer inflytande över samhällets form och utveckling? De flesta anser att en person, en röst är självklart. Men i verklighetens vardag så är den demokratiska obalansen mellan inkomstgrupper stor.

Annons
Annons
Annons
Annons