Bakverk med märkliga namn

Våffeldagen infaller den 25 mars varje år. Här följer ett bildsvep där Dick Harrison förklarar uppkomsten av bakelsernas namn. Är Budapestrullen ungersk? Är Spettekakan skånsk? Klicka dig vidare för att se bakverk med märkliga namn.

Under strecket
Publicerad
Annons

1. Napoleonbakelse. Är den månne uppkallad efter den berömde franske kejsaren i början av 1800-talet?
Nej. Ej heller är den uppkallad efter kejsar Napoleon III. Napoleonbakelsen är en av många varianter av ett bakverk som på franska kallas Mille-feuille (”Tusen blad”) och som i Nederländerna motsvaras av Tompouse. Den är känd i recept sedan 1600-talet. Att vi svenskar, och många andra folk, hänvisar till bakverket som Napoleonbakelse beror på att man senast på 1700-talet eller i början av 1800-talet menade att den uppfanns (eller först blev populär) i den italienska staden Neapel (ital. Napoli). Den kallades vid denna tid ”napolitansk bakelse” (fr. gateau napolitain), vilket feltolkades till Napoleonbakelse, ett lätt gjort misstag med tanke på kejsarfamiljen Bonapartes ryktbarhet. Den svenska varianten av bakelsen introducerades först i mitten av 1800-talet.

2. Budapestrulle. Ett klassiskt ungerskt bakverk?
Nej. Budapestrullen är en svensk uppfinning som introducerades först på 1900-talet. Som upphovsman utpekas i regel Ingvar Strid, en konditor i Vetlanda. Varför han uppkallade sin kulinariska kreation efter Ungerns huvudstad är okänt. Det finns förvisso en ungersk motsvarighet, Esterházytårtan, som har vissa likheter med Budapestrullen. Denna, som är uppkallad efter diplomaten Pál Antal Esterházy de Galántha (1786–1866), var vid förra sekelskiftet ett av de mest berömda större bakverken i Österrike-Ungern. Även om likheter finns mellan denna tårta och Budapestrullen står det dock klart att även skillnaderna är betydande, varför det måste hållas för högst osäkert att Strid inspirerades av Esterházytårtan.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons