Annons

Bakterierna behöver oss – därför finns vi

En människokropp är hem för cirka 1,5 kilo bakterier och andra mikroorganismer. Många arter är skadliga och hålls i schack med antibiotika och vaccinering, men de flesta är livsnödvändiga. Hur mikroberna samspelar med varandra och kroppen är till stor del ännu outforskat.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Runt 10 000 olika arter bakterier bor i var och en av oss. Till vänster Staphylococcus epidermidis, till höger Enterococcus faecalis.

Foto: NIAID, AGRICULTURE DEPARTMENT / AP Bild 1 av 1

Runt 10 000 olika arter bakterier bor i var och en av oss. Till vänster Staphylococcus epidermidis, till höger Enterococcus faecalis.

Foto: NIAID, AGRICULTURE DEPARTMENT / AP Bild 1 av 1
Runt 10 000 olika arter bakterier bor i var och en av oss. Till vänster Staphylococcus epidermidis, till höger Enterococcus faecalis.
Runt 10 000 olika arter bakterier bor i var och en av oss. Till vänster Staphylococcus epidermidis, till höger Enterococcus faecalis. Foto: NIAID, AGRICULTURE DEPARTMENT / AP

Bakterier och andra mikroorganismer svarar för merparten av all biomassa på jorden. Dessa mikrober har funnits på jorden i minst 3,5 miljarder år. De kan leva på så gott som ingenting i de mest livsfientliga miljöer på över 10 kilometers djup i haven, djupt nere i jordens innanmäte och i kärnkraftverkens avfallstankar. Man har hittat levande bakterier (Bacillus permians) som legat begravda i 250 miljoner år gamla saltförekomster djupt nere i berggrunden. Mikroberna är små och många. En milliliter färskvatten kan innehålla mer än en miljon, och i ett enda gram jord kan det finnas 40 miljoner. De kan utnyttja varandras genetiska information och betraktas av vissa forskare som en enda superorganism. Planeten är deras.

Annons
Annons
Annons