X
Annons
X

Bakterie bakom orienterarsjukan

Gåtan med den mystiska orienterarsjukan kan vara löst. Förklaringen kan heta Bartonella - en bakterie som finns i många varianter hos både vilda och tama djur.

Den sort som spred skyttegravsfeber bland miljoner av första världskrigets soldater härjar nu bland storstädernas hemlösa.
Det är den enda kända Bartonellan som har människan som värd, och då som nu sprids infektionen via löss. I Marseille har 950 fall upptäckts och antikroppar mot sjukdomen hos hemlösa i Stockholm visar att den finns även här. Hos människor med nedsatt immunförsvar kan den ge skador i huden som liknar bakteriefyllda tumörer.
Orienterarsjukan, som orsakade en rad vältränade, unga svenska orienterares död i plötslig hjärtsjukdom på 1980- och 90-talen, har fått många förklaringar, men ingen allmänt accepterad.

Professor Siv Andersson och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet har nyligen kartlagt arvsmassan hos de Bartonellabakterier som orsakar skyttegravsfeber och kattklösarsjuka.
Hon ser någon av de föränderliga Bartonellavarianterna som en tänkbar orsak till orienterarnas infektioner. Det finns många djur som skulle kunna föra över bakterien till människan. De är vanliga hos
möss, ekorrar, rådjur och älgar. Jägare, som ofta kommer i kontakt med djurblod, har fler antikroppar mot dem.
Kartläggningen av bakterierna visar att deras arvsmassa är större och mer komplex hos djuren, ett tecken på att bakterien och djuret under lång tid anpassat sig till fredlig samexistens. Hos människan har motsvarande Bartonellabakterier mindre arvsmassa och saknar de gener som skyddar bäraren mot sjukdomen.
Det kan förklara varför katterna själva inte får kattklösarsjuka, trots att mellan 30 och 50 procent av katterna i Europa och USA bär bakterien. Den sprids via kattloppan, men i Sverige skyddar det kalla klimatet, dock sämre i Sydsverige. För smitta till människor krävs direkt, fysisk kontakt.

Annons
X
Annons
X
Annons
X