Annons
Kommentar

Anna Careborg:Bakom varje siffra finns en människa

Foto: Jessica Gow/TT

Det svåraste av allt? Att på ett värdigt sätt rapportera om dödsfallen och inte göra människor till siffror. Lärdomen från Kina blir smärtsamt aktuell i takt med att läget i Sverige försämras.

Under strecket
Publicerad

Eva Xiao, reporter i Peking för den franska nyhetsbyrån AFP, intervjuades i SR:s Medierna den 28 mars om sina erfarenheter under de mest kritiska veckorna i Kina. Hon liknade situationen vid krig och hur människor tenderar att reduceras till siffror när så många personer avlider samtidigt.

Sedan intervjun sändes har antalet dödsfall till följd av covid-19 i Sverige mångdubblats. I dag är siffran över 400, och jag tänker mycket på hur vi på Svenska Dagbladet kan rapportera om coronavirusets offer på ett så värdigt sätt som möjligt.

En av människorna bakom statistiken har vi kunnat berätta om den senaste veckan. Fotografen Tomas Oneborg, vår högt uppskattade medarbetare på SvD sedan 34 år, gick nyligen bort efter tre veckors sjukdomstid i hemmet. När och hur smittades han? Var det i tjänsten eller på fritiden? Och varför drabbades just han så hårt av covid-19? Det kommer vi aldrig att få veta. Coronaviruset liknar inget vi tidigare sett, och som många andra lämnas vi med en rad obesvarade frågor.

Nyhetsmedier är – precis som sjukvården och leverantörer av dricksvatten och energi – klassade som samhällsviktiga. Vi har ett uppdrag att inte bara förmedla information, utan även att granska och skildra vår samtid. Att möta människor är en viktig del av journalistikens uppgift, även under coronakrisen. Men virusets framfart ställer nya krav på hur vi möts och vilka försiktighetsåtgärder vi vidtar. Sedan några veckor tillbaka har vi på Svenska Dagbladet ett antal riktlinjer för medarbetare som är ute på uppdrag.

Annons
Annons

Det handlar bland annat om att fotograf och reporter i möjligaste mån ska åka var för sig till och från mötesplatsen. Helst bör intervjun ske utomhus och i mötet med intervjupersoner bör avståndet vara så stort som möjligt. Vid uppdrag i sjukhusmiljö är det tidningens högsta chefer som fattar säkerhetsbesluten – det handlar inte bara om att värna våra medarbetare, utan även om att ta vårt samhällsansvar och inte riskera att sprida vidare någon smitta. Efter att arbetet är slutfört ska all utrustning, som kamera och mikrofon, rengöras ordentligt.

Det här är exempel på konkreta åtgärder som skärpts i takt med att läget förändrats och ny information tillkommit. Men till skillnad från de krig som Eva Xiao liknar situationen vid – och som vi i medierna är vana att skicka våra medarbetare till – är viruset osynligt och lömskt. Vi får hela tiden ny kunskap om hur det tar sig fram.

Under en av de tyngsta veckorna i SvD:s historia konstaterade en kollega att det aldrig har känts mer meningsfullt att arbeta. Den drivkraften tror jag delas av många som nu har samhällsviktiga uppdrag, inte minst inom sjukvården, och som visar ett oerhört stort mod. De senaste dagarna har vi berättat om hur en av Sveriges främsta nyhetsfotografer sprang mot platsen för terrordådet på Drottninggatan, för att låta omvärlden ta del av vad som pågick.

Han bidrog därmed med en unik dokumentation av en händelse som skakade Sverige i grunden. Säkerheten går alltid först, men i Tomas Oneborgs anda känns det viktigare än någonsin att på ett professionellt och värdigt sätt ta vårt ansvar att skildra denna extraordinära tid.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons