Annons

Bo Franzén:Bakom euron ingen statsmakt

Pengar är den mest praktiska bytesvaran i världen och det är svårt att överskatta den ekonomiska nyttan av att kunna göra exakta jämförelser av varor, tjänster och priser. Eurons verkliga akilleshäl är att den inte vilar på en statsmakt.

Under strecket
Publicerad

EMU har många föregångare i historien, exempelvis under systemet med guldmyntfot 1873-1914 med sina fasta växelkurser, däribland införandet av en likvärdig krona i Sverige, Norge och Danmark. EMU-projektet berör i själva verket ekonomiska problem med rötter ända ned i medeltiden. En närmare analys visar att medeltidens silverpenningar eller dagens euromynt inte skiljer sig åt på någon avgörande punkt - hur paradoxalt än detta påstående kan låta. Medeltidens små penningar med silver i fyllde samma funktioner som dagens olika valutor. Låt oss därför granska vad som gör pengar attraktiva (värdefulla) genom en jämförelse med ekonomiska fundamenta i Sverige för 700 år sedan. Det kan skänka insikter i vad det är vi har att ta ställning till den 14 september.

För 1 000 år sedan levde folk varken isolerade i sina stugor på landsbygden eller i totalt självhushåll utan kommersiella kontakter med omvärlden. Handeln med varor och tjänster har expanderat alltsedan vikingatiden och de första svenska mynten präglades år 995 i ett mynthus i Sigtuna. Än äldre är bruket av utländska pengar i Sverige. Redan den romerske kejsarens mynt letade sig upp till de stammar som då bebodde Götaland och Svealand. Sigtunamyntningen blev dock inte bestående, kanske för deras begränsade förmåga att använda som prislappar. Mynten som präglades i Sigtuna var nämligen föga standardiserade, vikten växlade friskt. Köpenskapen på 1000-talet var nog därmed dömd att förbli kvar i ett stadium av enkel byteshandel utan möjlighet till jämförelser via noggranna beräkningar.

Annons
Annons
Annons