Recension

Cantona: The rebel who would be kingBad boy och guldgosse

Under strecket
Publicerad
Annons

Om man går in på Youtube för att återuppleva godbitar från Eric Cantonas karriär, hör man hur kommentatorerna ofta flämtar till av vantrogen förtjusning. Eller så skriker de bara – ”I don’t belive it”! Det framgår inte sällan att fransmannen har varit ur slag ett tag och att han med det senaste konststycket ger belackarna svar på tal. Igen och igen. Han har varit avstängd, han har varit loj och håglös. Och sedan gör han saker på planen som ingen annan ens försöker. Han tillför spelet en ny dimension. Jag kan fortfarande få tårar i ögonen av att se det.

Egentligen handlar det inte om bollartisteri i vanlig mening. För Cantona var fotboll snarast en kreativ gren av den teoretiska fysiken. Han skapade tid och rum åt sig själv och medspelarna.

Annons
Annons
Annons