Axl Rose mixar vilt
VÄNTAN ÄR ÖVER. Imorgon släpps en av världens mest mytomspunna skivor – Chinese democracy av Guns N’ Roses. Axl Rose lever inte på gamla meriter utan levererar ett modernt album som blandar dansmusik, funk, industri och rock.
Axl Rose vid en spelning på Roskildefestivalen 2006.
Den allmänna inställningen är att Axl Rose är en förlorare. En galning som försvann och dök upp med konstig frisyr. En föredetting som biter väktare i benet. En eremit som filat på den stora comebacken i 14 år.
Samtidigt som Rose, med ett par undantag, hållit sig undan och låtit ryktena florera, har hans forna bandkamrater tappert kämpat med Velvet revolver – bara för att låta en ny strulputte till sångare haverera allt. När Slash skriver en bok som nästan uteslutande bygger på eskapaderna från Guns N’ Roses storhetstid, är det lika tyst som alltid från Rose-lägret. När Duff McKagan kommer med en ny ep fylld med bakåtsträvande 90-talsrock, är Rose i färd med att släppa en skiva som en hel musikvärld väntat på i nästan två decennier.