Annons

Jon Asp:Blågult sex och socialism gjorde världen nyfiken

”Jag är nyfiken – gul” är ett tidsdokument och en tillståndsbeskrivning som ger resonans än idag, politiskt och konstnärligt. Vilgot Sjömans vilja att exponera egna och andras tillkortakommanden bidrog till filmens speciella nerv.

Under strecket
Publicerad

Lena Nyman och Börje Ahlstedt i ”Jag är nyfiken – gul”.

Foto: IBL Bild 1 av 3

Nyfikna tittar på bilder utanför biografen vid premiären för 50 år sedan.

Foto: Weine Lexius/IBL Bild 2 av 3

Vilgot Sjöman (1924–2006).

Foto: Berne Lundkvist/IBL Bild 3 av 3

Lena Nyman och Börje Ahlstedt i ”Jag är nyfiken – gul”.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Lena Nyman och Börje Ahlstedt i ”Jag är nyfiken – gul”.
Lena Nyman och Börje Ahlstedt i ”Jag är nyfiken – gul”. Foto: IBL

”I  want to be a kändis / I want to be a kändis / villa uppå Lidingö…” Vilgot Sjömans sångrader hörs tidigt, som ett varsel om en film på väg att födas under en lycklig stjärna, med uppmärksamhet och framgång för de medverkande. Den direkta förevändningen lär dock ha varit regissörens krossade hjärta; Monica Zetterlund som med sin stigande stjärna funnit ny partner och köpt hus på Stockholmsön. Något som emellertid inte skulle hindra en snart mycket lönsam filmskapare att byta lyan i stadens södra delar mot en våning på Östermalm.

Annons
Annons
Annons