Annons
X
Annons
X

Avgörande att skydda invandrarnas företag

Invandrarnas egna företag har hittills varit nyckeln i den integrationsprocess som trots alla hinder skett. Det är svårt att se hur en positiv utveckling ska fortsätta om inte samhället kan skydda invandrarföretagen från oroligheter. Det skriver samhällsdebattören Nima Sanandaji.

BRÄNNPUNKT | UPPLOPPEN I FÖRORTERNA

Invandrarföretagare har ofta högre omsättning och fler anställda än företagare med svenskt ursprung.
Nima Sanandaji

Den sociala oro som vi ser i områden som Husby är tecken på att många känner frustration över en marginaliserad tillvaro. Alla från Reinfeldt till Löfven tycks överens om att jobbskapande behövs för att undvika framtida problem.

Men det är svårt att se hur vi ska nå dit om inte ansvariga myndigheter kan skydda de lokala företagen från stenkastningar, bilbränder och annat våld. Politiken måste främja invandrarföretagen, som spelar kanske den viktigaste rollen i att minska utanförskapet.

Annons
X

Medierna framför ibland den felaktiga bilden att knappt någon arbetar i förorterna. Men det stämmer inte. Det finns en relativt stor medelklass i Stockholms invandrartäta förorter. I Husby förvärvsarbetar en majoritet på 55 procent av de 7 700 invånare som befinner sig i arbetsför ålder. En hel del andra studerar, eller tar ansvar för hem och familj. Enligt Stockholms stad arbetar ungefär en tredjedel av Husbyborna inom välfärden. Resten verkar framförallt inom handeln och med olika tjänster. Dessa arbetstillfällen har i stor utsträckning skapats genom invandrarnas eget företagande.

Ta gruppen iranier som exempel. Trots att de iranier som kom till Sverige i regel var både ambitiösa och välutbildade fastnade de länge i ett destruktivt bidragsberoende. Med tiden har dock många lyckats bli självförsörjande genom att satsa på eget företagande. I takt med att företagen expanderat har arbetstillfällen skapats också för släkt och bekanta. Sedan början av 1990-talet har antalet personer med iranskt ursprung som driver egna verksamheter i Sverige mer än fördubblats, tills hela 10 procent av männen och 4 procent av kvinnorna kommit att bli egenanställda.

Bland infödda svenskar är det runt 4 procent av männen och färre än 3 procent av kvinnorna som driver eget. Högst är andelen företagare bland invandrare från Turkiet och Syrien, där nära en femtedel av männen driver eget.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    De svenska forskarna Lina Andersson och Mats Hammerstedt har visat på något som kan komma som en överraskning för många läsare – nämligen att invandrarföretagare ofta har högre omsättning och fler anställda än företagare med svenskt ursprung. Den genomsnittliga företagaren från Iran omsätter enligt forskarnas beräkningar 34 procent mer än en svensk företagare och är dubbelt så benägen att anställa personal. Företagare från Turkiet omsätter 84 procent mer och är hela sex gånger så benägna att anställa som svenska företagare. Invandrarföretagarna kämpar förvisso med lägre lönsamhet, men kompenserar för detta genom att arbeta ovanligt hårt.

    Vad som utmärker invandrarföretagarna är att de sällan verkar inom tillverkning, bygg och andra branscher där det krävs mycket investeringar för att komma igång. Istället är de överrepresenterade inom handeln och restaurangbranschen.

    De stenar som kastas av arga unga män riktas tyvärr ofta mot just de lokala restaurangerna och butikerna. En enda gatsten kan förstöra ett butiksfönster som är värd många tusenlappar, och dessutom skrämma bort kunderna. Eftersom mindre butiker och restauranger har begränsade marginaler kan den enda gatstenen därmed utgöra skillnaden mellan en lönsam månad och en månad där ägaren inte kan ta ut egen lön. I förlängningen kan oroligheterna skrämma bort den medelklass som driver affärerna, liksom de barnfamiljer som utgör deras viktiga kunder.

    Politiker i olika läger måste tala mer om hur de tänker agera för att skapa goda förutsättningar för de företag som finns i Husby, Kista och liknande områden. Tidigare har förslag framförts om att man bör skapa frizoner med lägre skatter i förorterna. Men borde man inte börja med att garantera företagarna det lugn och ro som de behöver för att bedriva sina verksamheter?

    NIMA SANANDAJI

    författare till böckerna Mellanförskap (2009) och Från Fattigdom till Framgång (2012) som berör svensk integrationspolitik

    Tidigare debattartiklar om förorten:

    Läs även

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X