Annons
X
Annons
X

Avgift på högskolan bör tas bort

De nya avgifterna för utomeuropeiska studenter har fått dem att välja bort Sverige. Stockholms lärosäten bör få göra undantag från reglerna. Mitt eget parti bör riva upp reformen vid en valseger 2014, skriver Karin Wanngård (S).

BRÄNNPUNKT | UTLÄNDSKA STUDENTER

På KTH har de utomeuropeiska studenterna minskat med 90 procent.
Karin Wanngård

Inför höstterminen 2011 infördes studieavgifter för utomeuropeiska studenter i högskolan. Resultaten är mycket nedslående – mellan 75 och 90 procent färre av dessa studenter sökte sig till Sverige. Våra samtal med några av Stockholms lärosäten visar att vår region drabbats minst lika hårt.

På Stockholms universitet finns numera bara ett 60-tal avgiftsskyldiga studenter. Nästan hälften av dem får sin avgift betald av svenska myndigheter. På Handelshögskolan är de cirka 20 personer. På KTH har de utomeuropeiska studenterna minskat med 90 procent, och bara hälften av de 10 procent som fortfarande kommer betalar någon avgift – de övriga finansieras med svenska stipendier.

Annons
X

Avgifterna hade ett mycket brett stöd i riksdagen när de beslutades, även från mitt eget parti. Regeringen, som lade fram förslaget, hade framför allt två argument. Dels att svenska lärosäten skulle konkurrera med kvalitet – inte med att vara gratis. Argumentet är logiskt, men naivt. Låt oss tala klarspråk. Australien är engelskspråkigt, varmare och närmare för många asiatiska studenter än vad Sverige är. Lärosäten i Sverige har helt enkelt vissa naturliga nackdelar i den globala konkurrensen, även om vår utbildning har lika hög kvalitet. Det andra argumentet för avgifter; om svenska skattebetalare verkligen ska stå för utbildningskostnaden för utländska studenter, ska man ha respekt för. Men också det har svagheter.

Studenter från EU/EES-området är även i dag avgiftsbefriade. Frågan inställer sig då om Stockholm skulle tjäna på att därutöver attrahera studenter från Asiens tillväxtmarknader, och knyta närmare band med den unga generationen i demokrativågens Nordafrika? Jag är övertygad om det.

De framtida band med omvärlden som Stockholm och Sverige går miste om kostar betydligt mer – socialt, politiskt och ekonomiskt – än vad avgifterna tillför. Stockholmsregionen är en
exportberoende region som verkar
i en allt hårdare konkurrens – nedläggningen av AstraZenecas anläggning i Södertälje är den senaste påminnelsen om det. Sverige och Stockholm behöver en utbildningspolitik som främjar tillväxt.

Jag menar att det är dags att se över avgifterna helt och hållet. Enligt Högskoleverket utgör de avgiftsskyldiga studenterna (inklusive de som finansierar sina studier med svenska statliga stipendier) numera 4 promille av samtliga studenter i Sverige. Det är knappast någon acceptabel ambitionsnivå för internationaliseringen av svensk utbildning och näringsliv.

Om regeringen inte är beredd att se verkligheten och ompröva sin linje, borde åtminstone Stockholm få gå före i att reformera avgiftssystemet. Tillåt Stockholms lärosäten att frångå den
självkostnadsprincip som tvingar
lärosätena att ta ut internationellt sett höga avgifter.

Låt staten skjuta till åtminstone en del av universitetens och högskolornas kostnader för dessa studenter. Eller utöka stipendieprogrammen kraftigt.

Jag är övertygad om att Stockholm och Sverige skulle vinna på att ta emot fler utländska studenter. Samtidigt är det rimligt att ställa krav på dem som allra närmast skulle tjäna på detta: lärosätena och näringslivet.

Båda dessa aktörer var alltför passiva under den avgiftsfria tiden. Ställ krav på att lärosätena måste ha ordentliga mottagningsprogram som visar på möjligheterna med att stanna kvar eller att återvända hit. Ställ krav på att näringslivet ökar sitt engagemang och sina kontakter med den här studentgruppen – sina framtida kunder, anställda eller rentav chefer och ägare.

Till mitt eget parti: om regeringen
fortsätter att misslyckas med
internationaliseringen av högre utbildning, bör vi riva upp reformen vid en valseger 2014. Tanken med avgifterna var i sig inte särskilt god, men utfallet blev ännu sämre.

KARIN WANNGÅRD

oppositionsborgarråd (S)

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X